Instrumentalt.

Medan fjolårslöven rör sig runt i en yster vårdans i den kraftiga blåsten där ute sitter jag inne vid datorn och ger mig på veckans musiktema. Pialotta slår ett slag för instrumentalmusiken. Det gillar jag!


Med vårsolen och blåstens hjälp är nu isen nästan helt borta!

Själv väljer Pialotta den fagre violinisten David Garrett som du nyligen kunde se spela "Humlans flykt" i racerfart i "Skavlan". Duktigt gjort av Garrett men gjorde inget djupare intryck på mig. Säkert gör han nytta och sprider klassisk musik till nya lyssnare...
När klassiskt skolade musiker/sångare ger sig på populärmusik brukar det ofta sluta med elände för öronen, det är i alla fall vad jag tycker mig ha märkt. Så när London Symphony Orchestra började göra instrumentala versioner av rockmusik så slog jag dövörat till. Varför? Lyssna på orginalet istället. Att en hel symfoniorkester gnider fram en lam, instrumental version av t ex Bruce Springsteen ger inget, tillför inget. Utan texten kan det t.o.m. bli tråkigt, enformigt. Men LSO är utmärkta när de medverkar på rockskivor, som tillsammans med Deep Purple. Även Royal Philharmonic Orchestra har jobbat ihop med pop- och rockartister, som Rick Wakeman.
(Här en länk till ett klipp med Rick Wakeman.)
När jag löser Melodikrysset varje lördag brukar det dyka upp skumma versioner på pop- och rocklåtar i instrumentalversioner. Tur de finns så att Anders Eldeman kan ställa sina frågor! Men detta kryss 14 var ganska enkelt, passade mig bra denna lite sega lördag.



Jag börjar själv lite klassiskt med en kompositör som jag började gilla redan i unga år, George Gershwin. Det var något fräscht över hans musik och via honom hamnade jag även in i musikalens värld. Tillsammans med min farfar Torsten var jag på Konserthuset och hörde bland annat hans pianokonsert.


George Gershwin komponerar vid pianot.

Här spelar George själv piano i "Rhapsody In Blue".



Tar med även en jazzigare nyare version med Deodato.


Skönt gung i den här versionen som Eumir Deodatos trio framför.
På 70-talet gjorde han flera CTI Record inspelningar som svänger som bara det, lyssna (och se) här!

Sedan blev det mer klassiker i min musiksamling och Mahler blev snabbt en av flera favoriter. Men vi lämnar det rent klassiska och tar oss till filmens värld. En duktig svensk pianist och filmkompositör är Stefan Nilsson. Här har du en länk till lite musik ur tv-serien "Skärgårdsdoktorn". Och här är seriens tema.

Så över till instrumental rock och pop, där det finns mycket skoj!

Gruppen Emerson, Lake & Palmer gillade jag mycket. De blandade instrumentala låtar med rockmusik. Här ett litet klipp från en äldre livekonsert som verkar ha varit lite utöver det vanliga (kolla luftballongen i början av klippet!).



Carl Palmer vid sina trummor märks mest i det här klippet. Kommer du ihåg? Detta återkommande inslag på konserter förr, att trummisen fick ett ganska långt solo någon gång under konserten.
Emerson, Lake och Palmer var inget undantag, de tre gruppmedlemmarna fick brodera ut solopartier under konserterna. Kanske var det främst Keith Emerson vid alla sina keyboard som tog gott om plats. Men så var han också motorn i gruppen.
Här ett längre klipp från "Tarkus", en skiva som kom att betyda mycket för mig när den dök upp 1971!


Ursäkta mig, jag vet att Greg Lake sjunger lite i detta parti, men mest är det instrumentalt, så det kan kanske passera?


Nu börjar det bli "stenkuletider". Undrar om ungarna fortfarande spelar kula eller är det för analogt och stenåldersartat?

Kompisen "Falis" som pysslar med yoga och meditation gav mig musiktipset Gandalf. Han gör lugn instrumental musik i "new age" genren. Kanske en artist som tilltalar dig? Gandalf har gjort många skivor.



Mike Oldfield har jag berört tidigare (som detta inlägg) och hoppar över honom och hans gitarrspel denna gång.

Över till Tangerine Dream, en tysk grupp som gjort otaliga instrumentala skivor. Numera är det bara Edgar Froese av orginalmedlemmarna som är kvar i TD. Andra orginalmedlemmarna som t ex Klaus Schultze bröt sig ur gruppen och började göra egen musik. Även Peter Baumann var med i TD på 70-talet.



Det sista klippet i detta inlägg är med Jean Michel Jarre, en av de många keyboardspelande instrumentalister som blivit kända. Redan när Jarre gjorde sin första skiva "Oxygene" så sålde han enormt mycket skivor. Sedan har det bitvis fortsatt. Hans liveframträdanden har också gjort stort intryck, som "live in Houston" där hela staden involverades i konserten med bland annat bildvisningar på Houstons skyskrapor! Även när han åkte till Kina och turnerade där som västerländsk populärmusiker (tidigt besök av en västerlänning) gjorde han stor succé. Kanske delvis beroende på alla hans keyboard och synthezisers? Finns dubbelcd och en dvd om Kinaturnén.



Jean Michel Jarre har en blogg här! Trevlig, ganska lång ljudloop i bakgrunden.
Så (äntligen) slut med musiken för denna gång.




Andra instrumentalister hittar du här,

Erik

Kommentarer:

1 Lena:

Ett jättefint inlägg. Underbar musik. En härlig musikupplevelse!

2 Pialotta:

Kan väl sträcka mig så långt som till "Emerson, Lake & Palmer" i ditt musikaliska inlägg som var mycket långt. jag förstår du diggar musik.. det märks på dina inlägg ;)

Njut o ha de fint i både musikalisk och Real life nu då det våras på riktigt :)

3 Anni:

Jisses, vad du öser på! Den ena godbiten efter den andra. Du lämnar inte direkt något kvar till en annan stackare... så jag tog den jag ville ta, trots att du också hade med honom.

Kommentera här: