Omringat
Kan denna cafémiljö inne i Cityterminalen ge en mer omringad känsla där vid ett av borden?
Runt omkring caféborden skapas illusionen av väggar och även tak med en massa trästolpar. Jag tycker att det påminner mycket om en sådan där fängelsecell som sheriffen i äldre vilda western-filmer brukade låsa in sina skurkar i!
Undrar om det är kaffeabstinensen som får männen att se närmast plågade ut där de sitter vid var sitt bord eller känner de sig kanske instängda.
Borta vid fönstren finns det ett trästaket. Där står också några mystiska träd, står de där för att skapa en kontrast mellan inne i caféet och ute? Vi är ju inne i Cityterminalen, omslutna av hela glasväggar. Undrar vad allt ska ge för illusion åt cafébesökaren? Själv har jag ingen aning, jag får inte ihop de olika intrycken. Tycker mest att inredningen sprider någon besynnerlig osäkerhetskänsla, mer av olust än trivsel. Den som har skapat miljön, valet av inredning, den personen skulle jag gärna vilja fråga hur han tänkte när han skapade detta. Är vi inne eller ute? Är rummet slutet eller öppet? Vill jag sitta kvar eller bara springa bort härifrån? Kommer jag att återkomma till serveringen?
Hit lär jag inte gå igen om jag får välja! Kaffet var riktigt gott, men gott kaffe kan jag hitta på många ställen.
Det kan väl ändå knappast vara meningen, att man ska undvika stället?
Fast kanske är jag bara lite känslig. Hur upplever du cafémiljön?
Nja, det är nog ingen miljö jag hade valt i första hand när man ser det så på bild. Kanske de har byggt upp det så för att omgivningen inte är "grann" ?