Omsorgsfullt valda ord.
Det är smått magiskt att öppna en bok och börja läsa i den och notera att författaren omsorgsfullt valt orden för att ge läsaren en förnimmelse av något högre, något djupare än själva orden. Läsningen går som en dans, orden trillar vidare på sidan som vore de lena pärlor på ett halsband. Jag finner meningar som jag läser om igen, bara för att njuta av dem, smaka på formuleringen. Ett tillstånd av nirvana? I alla fall en hög läsnjutning. Nu händer inte det så ofta, i alla fall tycker jag att alla deckare som skrivs förflackar skriftspråket och det blir mer "pratigt". Ofta lätt att läsa, men ganska tråkigt (utom själva historien som kan vara spännande). Att en bok har mycket dialog behöver inte alls göra läsupplevelsen sämre, författaren Steven King är ett bra exempel tycker jag. Han kan vara väldigt pratig, stora delar av boken är ren dialog mellan de inblandade karaktärerna. Men där finns ändå en stilistik som gör läsandet till ett sant nöje. Att sedan boken i sig är kuslig gör inte läsandet sämre, den tjocka "Det" är ett exempel och "The Shining" som bok är mycket bättre än Kubricks film med Jack Nicholson i huvudrollen. (Obs! Inte allt King skrivit är bra, även en god författare misslyckas mellan varven, i alla fall när man är så produktiv som Steven King.) Varje gång jag själv finner en sådan bra bok blir jag närmast besviken när jag läser de sista raderna i boken och tvingas inse att nu är det roliga slut.
Här, med utsikt ut över Riddarfjärden, ska jag nog sätta mig med en god bok och njuta av eftermiddagssolen när vårvärmen har kommit.
Nu när vädret varit så där busigt vintrigt och jag får tvinga mig ut för att jag måste, då sitter jag mycket hellre försjunken i en bra bok hemma. Just nu är det Håkan Nessers "Berättelse om herr Roos" som jag trivs med. Något ganska ovanligt som en välskriven svensk deckare. Noterar förnöjt att boken är tjock, nästan 500 sidor och jag har bara kommit en bit in i berättelsen. Nesser är en god författare, han har kvalitéer jag gillar. Säkert har du själv exempel på böcker som är så där bra just för att stilistiken är helt underbar. Kom gärna med tips! En sådan bok där läsandet går som en dans och ger den avkoppling som vi nog alla behöver ibland.
En annan härlig plats för att lapa sol och läsa en god bok, Sjöberget (egentligen Örnberget).
Gårdagen gick helt åt när vi fick fiber och bredband indraget i hela lägenheten. Först efter halv sju på kvällen stängdes plåtskåpet uti hallen och allt var klart. Då hade hantverkarna ringt på ytterdörren redan åtta på morgonen. Min förkylning börjar äntligen släppa, men en irriterande torrhosta hänger kvar. Men läsa bra böcker går bra, tur det.
Fler
här!
Att läsa bra böcker - vad vore livet utan det? Tristare, om inte annat. Jag läser inte så ofta deckare (absolut inte för att jag är för "fin" för det) men gärna kriminalromaner som jag kallar dem. Det ska alltså finnas något mer än spänning och ond bråd död för att jag ska lockas läsa. Brukar strö boktips till höger och vänster - mer eller mindre uppskattat - men här kommer ett iaf: Lucianas långsamma död av Guillermo Martínez.