Torsdagsreflektion v 8

                            

Som boende i en storstad, i en närförort till Stockholm har jag nära till det mesta. Gallerior och affärer av alla de slag, biografer, konsertlokaler och teatrar och mängder av olika restauranger att välja bland. Men allt är uppenbart väldigt skört, det märktes efter snöstormen i helgen. Plötsligt hade jag inte alls nära till allt, när tunnelbanan slutade köra. Det blev en del promenader och lång väntan på ersättningsbussar, när jag själv inte har någon bil. Men jag hade det ändå ganska lätt. 


Många ersättningsbussar utåt från Liljeholmen, verkade värre för de som skulle in till stan på onsdagskvällen. Men idag har det rullat på spåren igen.

Många har det svårt att ta sig fram, eftersom snön inte rensas bort speciellt bra. Jag tänker på äldre med rulatorer och käppar, som har svårt att röra sig (även mitt i "rena sommaren"). Nu med snömodd och all halka måste det vara väldigt svårt att ta sig någonstans. Ännu värre måste det vara för många handikappade. Att få tag i en taxi var väldigt svårt dessa dagar.
När stormen Gudrun härjade blev många strömlösa och om elen slås ut drabbas vårt samhälle verkligen hårt. Men när infrastrukturen drabbas blir det kostsamt. Någon räknade ut att problemet för alla Stockholmspendlare nu när pendeltåg och tunnelbanan inte gick kostade samhället dyra pengar, ungefär 150 miljoner per dag!
I torsdags firade vi av en trevlig och duktig datatekniker, han går i pension. Det var en riktigt trevlig kväll. Några av oss hängde kvar lite längre och då blev också samtalen intimare och ännu trevligare. Helt klart skulle vi göra detta oftare, inte bara träffas på jobbet.

 
Arbetskamrater i menyläsandet, alldeles i början av den trevliga torsdagskvällen.

En bra restaurang på Vasagatan, Il Forno con Tapas. Eftersom vi bor runt stan (och i stan) var Il Forno ett bra val, centralt läge så lätt att åka hem för alla. Själv åt jag en Saltimbocca, väldigt god. De hade stora portioner, så jag tror alla blev nöjda. Vedeldad ugn där de gjorde pizzor, men menyn bjöd på intressantare rätter. Nästa gång blir det nog pasta, tror jag gör nytt besök med sambon rätt snart, kanske efter något biobesök? Jag gillar italiensk mat.
Imorgon blir det lunchsoppa och lite teater igen, har hittills aldrig blivit besviken på Klara Soppteater. Tjaa, en liten reflektion blev det.
Erik

Kommentarer:

1 carina/sinneskatten:

Mycket som får tankarna att snurra har du tagit upp, att vi är väldigt sårbara är väl ett som står ganska klart.

2 Fia:

På mitt jobb är det ca tio personer som kommer med samma tåg varje morgon. Nu när det har varit trassel med tågen har det varit stora problem på skolan. Det har varit svårt att bedöma om vi skulle komma sent, och i så fall - hur sent. Några dagar har vi kommit 5-10 min sent (fast vi i vanliga fall är på plats ca 30 min före jobbstart med samma tåg) och några dagar har det blivit så illa att vi har blivit ett par timmar försenade. Det har inte hjälpt att ta ett tåg en halvtimme tidigare, för det är förseningar och inställda tåg i alla fall.

Kommentera här: