Tur tvärbanan går...

Nu när bussförarna strejkar i Stockholm så blir det till att hitta alternativa vägar. Tvärbanan är en sådan "genväg" som har visat sig kunna korta ner min egen restid med ungefär en kvart (alltid något).

När tvärbanan lämnat Alvik och tagit sig ur en tunnel, så åker den snart över en bro till Stora Essingen.
Detta är utsikten in mot stan, det höga huset till höger är DN-skrapan (även om tidningsfolket håller till i en låg byggnad bredvid skrapan numera). 
Måste kännas som ett hån för en del resenärer när rösten i högtalaren nämner olika busslinjer som man kan byta till vid olika stationer där tvärbanan stannar. Pytt, finns ju inga bussar att åka med!

bild in mot väster, in i Mälaren, när tvärbanevagnen åker över nästa bro.


vänder jag kameran åt andra hållet så är det bilar på Essingeleden och bortom det Gröndal som syns lite.

Resan går sedan genom Gröndal och vidare till Liljeholmen där jag hoppar av, för vidare transport med tunnelbana.
Liljeholmen som i vanliga fall har rätt många röda bussar som far iväg åt olika håll. Nu är det helt tomt. 
Få se hur lång tid det tar innanparterna i konflikten kan komma överrens..?  
Erik

Kommentarer:

1 Inger Maryissa:

Fina bilder.

Tvärbanan har jag inte åkt ännu, så den ska jag nog testa.

Jag har också märkt hur ovanligt tyst det är på ställen där det normalt brukar finnas en massa bussar.

Men har inte märkt att det blivit ovanligt trångt på T-banan, men det är nog p.g.a att det är semestertider.

Men säkert jobbigt för dig och alla andra som på grund av strejken får det jobbigare med resorna nu till och från jobbet.

Hoppas strejken inte håller på alltför länge.



2 Erika:

Andra bilden har du fått till riktigt fint. Fascinerande med foto som inte alltid ser ut som om dom vore tagna rakt upp och ner.Gillar även den första bilden, den har något längtansfullt över sig.



Satt för en stund sedan på youtube och letade musik från förr. Bl.a. Moody Blues. Hittade Nights in white satin från -67. Den är nog en av deras finaste låtar.



Minns du San Francisco med Scott McKenzie? Jag minns som det vore igår var jag satt när jag hörde den första gången. Tror jag var endast 15 eller 16. Jag och min syster satt på trappan där hemma en sommarkväll och hade vår lilla transistorradio utmed. Då spelades den för första gången. Också en låt som står sig än i denna dag. Väldigt vacker.



Hittade Dýer maker med Led Zepperlin.Har haft LP:n men många skivor får fötter tyvärr. Spelade den låten både avigt och rät, på dygnets alla vakna timmar. Vilka underbara minnen, och bekymmerslös tid, precis när flytten från f-hemmet hade skett. :) Då var man verkligen lycklig.



Tack så mycket för dina kommentarer och rara ord!



Önskar Dig en fridfull helg med vackert soligt väder!

3 Erik:

Tack för kommentarerna :-)

Inger Maryissa, när du känner dig pigg, ta dig till Liljeholmen och starta en tur&retur resa per Tvärbanan. Nere i Sickla, Hammarby sjöstad är det intressant arkitektur och fint nere vid vattnet. Eller på väg mot Alvik (den andra ändhållplatsen) finns det fina broar som ger härliga vyer över stan. Väl värt en resa, med små promenadutflykter när lusten eller nyfikenheten pockar...

Ombord finns konduktör som kollar biljetter, ger även en ökad trygghet (tror jag). Bara en sådan sak.

Och Erika, jo nog minns jag både sångaren Scott McKenzie och hans brottarhit "San Fransisco", en skön låt som säger så mycket om den tiden, Flower Power tiden. ;-)

Led Zeppelin tillhör de stora favoriterna för mig.

Vilka låtar! Skaffade de flesta på vinyl och nu senare även på cd... Eftersom jag diggar LZ så var det inte utan stor glädje jag skaffade/lyssnade på cd:n Robert Plant & Alison Krauss - "Raising Sand". Skön musik! Lite av skönheten och odjuret, hi, hi.

Ja, nu måste jag ut bland filmklippen på YouTube och lyssna...

Kommentera här: