Erik "Semlan" Klings blandade intryck

Väljer ett fönstermotiv som visar en del av en stor teknikbuss som krävs när något ska sändas live på tv. Susanne har valt "televisivt fönster" denna gång, passar bra denna tv-rika helg. Det är mycket kablar som ska dras och teknik som ska fungera för att tv-publiken ska kunna se till exempel ESC-finalen från Malmö Arena eller finalmatcherna i hockey-VM från Globen. Ibland ser man dessa "tv-bussar" stå på stan någonstans, fulla med teknik och kunnig personal för att kunna sända ut något intressant till tv-publiken.

 

 

 

Vi ska visa på någon skylt även denna fredag till "tema fredag", annars brukar skyltarna kunna dyka upp på söndagar om man följer Pumitas idé med "Skyltsöndag" och det brukar jag själv göra. Men nu blir det en skylt redan på fredagen. :-)

 

Jag väljer en skylt från ett ganska mörkt och gammalt garage (mer garageinformation finns här!) som kanske kommer att användas av många resenärer som nyttjar Nacka- och Värmdöbussarna medan ombyggnaden av Slussen pågår under en nära framtid (måntro det blir så inom en nära framtid?). Nuvarande busstation under Slussens tunnelbana måste flytta på sig under ombyggnaden och under Slussgaraget vid Katarinavägen är ett av de tänkta förslagen. detta tog Epstein på DN upp i ett inlägg redan för flera år sedan, undrar om det kommer att bli så?

Inte helt enkelt att hitta ut ur garaget, dåligt med skyltar där inne i berget! Kanske flera som ramlat bort under åren? Bra när vi fann en vettig skylt till slut och kunde ta oss ut ur garagets inre.

 

 

Plötsligt avbryter jag mitt chipsätande mitt i tuggan och tittar förvånat på Petra Mede när hon sittande bredvid Israels artist Moran Mazor i "Green Room" ställer en snabb fråga, ungefär så här: Vet du vad Eurovision Song Contest har gemensamt med den amerikanska skådespelaren Mel Gibson?
På detta svarar Moran lite nervöst, -Nej.
Petra svarar att de har samma ålder, de är 57 år gamla.
Det kommer ett nervöst skratt från den unga kvinnliga artisten.
Moran Mazor har just innan berättat att hon själv firar sin 22:a födelsedag just idag i Malmö och hon började berätta om sitt första minne från ESC, när hon var sju år. Några omkring Moran börjar sjunga en liten gratulationsvisa och ungefär då kommer Petras fråga om vad som är gemensamt mellan ESC och Gibson.
Troligen får Petra höra något kritiskt i sin öronsnäcka, för snabbt glider hon över och introducerar inslaget med del två i historien om Eurovision Song Contest (bestående av harmlösa klippfilm där även Petra själv förekommer på olika sätt).

För detta inslag från Green Room sker mitt under pågående telefonröstning, så vad som sker i bild under pågående omröstning är kanske inte helt oväsentligt...

I onsdags (den 15 maj) hölls en demonstration för palestiniernas sak, kan kanske ses (av en del) som en protest mot Israels deltagande i Melodifestivalen i Malmö, läs mera här i Skånskan! Inte alls så konstigt att de även demonstrerade i Malmö, för det hålls demostrationer varje år den 15 maj på al Nakbadagen, den dagen som minner om att 700 000 palestinier fördrevs när Israel bildades 1948. Onekligen en konflikt som pågått under många år.

 

Sveriges ansikte utåt just nu är väl för många europeiska tv-tittare Petra Mede. På lördag kommer över ett hundra miljoner tv-tittare följa finalen i Eurovison Song Contest 2013. Rent allmänt så tycker jag hon gör ett mycket bra arbete och hennes byten mellan engelska och franska klarar hon galant, imponerande. Petra Mede klarar sitt uppdrag i de två semifinalerna mycket bra och säkert går det lika bra under finalen på lördagen.

Då kommer detta ganska försåtliga lilla påhopp på Israel och det känns onödigt. Artisten Moran Mazor har en tydlig hotbild, hon har extra bevakning under som Malmövistelse, läs gärna mer här. Det har väl inte undgått så många att skådespelaren Mel Gibson har uttryckt sin fientliga inställning mot Israel och judarna. Han har visat antisemitiska åsikter vid flera olika tillfällen.
Så Petras namnval är knappast någon slump, hennes fråga skapar lite nerv för ett kort ögonblick. Är förvånad att detta verkar ha passerat ganska obemärkt förbi. Kanske är frågan känsligare än man först kan tro, ett ämne som ingen vill ta tag i. Eller är det bara på skoj? Malmö arena är ju full med bevakande journalister, men jag har inte hittat någon som skrivet något om detta som skedde där i green room.

Kanske är jag överkänslig, kanske fäster jag för stor betydelse vid händelsen?  För Petra glittrar och ler och sköter värdinnerollen i det närmaste perfekt.

Kan nämna att Israels bidrag inte tog sig vidare till finalen. Om detta har jag ingen speciell åsikt, tyckte låten var småknepig och ingen given hit och bland forna öststater som säkert röstar på varandra blev det ingen finalplats över till Israel denna gång. Själv är jag glad att de nordiska länderna gick till final.

 

Kanske inget stort, ingen direkt nyhet, men ändå på sätt och vis ett slags påhopp på den intet ont anande Moran Mazor från Israel. Detta sker nästan exakt en och en halv timme in i sändningen av denna delfinal, om du själv vill kolla (delfinal två ligger kvar på SVT Play i 30 dagar till och det finns en textad version också!)

Och det sker medan telefonröstningen pågår, vilket kanske är värt att notera.

 

Vi får se vilket land som vinner ESC på lördag, jag håller nog själv mer på Danmark än Norge denna gång. Kul att alla Nordens länder gick till final i år! Undrar även hur det går i VM-matchen mellan Finland och Sverige, semifinal i ishockey som spelas på Globen. Få se om det svenska landslaget spelar om guld eller brons på söndag!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tävling med Moderskeppet Guld som pris.

 

 

 

Det blev en trevlig lunch tidigare idag uppe på Gondolen, dvs restaurang Eriks som ligger precis vid Slussen i Stockholm. Utsikten ut från detta bra placerade matställe kan onekligen passa ganska bra nu när fönstertemat är ett himmelskt fönster eller vad tycker du? Kanske undrar du över lunchen? Maten var god och personalen trevlig och priserna överkomliga (snudd billigt med tanke på miljön), utsikten var ren bonus precis som det trevliga lunchsällskapet.

 

Bloggaren Fia (med sin blogg Neverkeso) hade med en musikvideo med the Carpenters nyligen som fick mig att minnas den grupp musiker som gjorde originalet till låten "Calling Occupants of Interplanetary Craft". Helt klart en smått magisk låttitel, tycker jag.

En som säkert också gillar låttiteln är radioprataren Kjell Alinge vars trevliga radioprogram "Eldorado" tyvärr togs bort från SR:s programtablå. Trist tycker jag, jag saknar Eldorado. Men tillbaka till musiken!

 

Det var Klaatu, en musikgrupp som var verksamma i Kanada och under några år på 70- och 80-talet släppte gruppen några lp-skivor och sedan försvann gruppen igen. De gjorde originalet som sedan syskonduon the Carpenters fick en mindre hit med.

 

 

 

Bitvis påminde deras musik en hel del om the Beatles. De gav sig inte till känna och ett svagt rykte spreds att det kanske var någon/några från the Beatles som ingick i Klaatu. Ryktet var så klart inte sant, men det kittlade säkert fantasin på en del. Gruppen Klaatu förnekade själva detta rykte!

 

 

Flera fina skivor gjorde gruppen hur som helst. Här kommer en trevlig låt "A Routine Day" som blev en liten animerad musikvideo. Tydligen början på något som var tänkt att bli en betydligt längre musikfilm (som inte blev av). Så kan det gå och går ganska ofta, allt blir inte av. ;-)

 

 

 

 

 

 

Det finns en del fans som bidragit med information, bilder mm till hemsidan, kolla gärna mer på Klaatu, den officiella hemsidan!

 

Kanske minns du My Space, ett socialt nätverk som fallit lite i glömska?! Även Klaatu finns på My Space! Där finns en hel del musik och även annat smått.

 

Letade och fann ett ganska suddigt videoklipp på YouTube där gruppen spelar live på scen låten "Hot Box City".

 

På YouTube har några samlat ihop Klaatu-musiken till en grupp, där "Calling Occupants..." ingår bland flera låtar.

Här har du en ännu större samling Klaatu-klipp på en "egen kanal"! Här hittar du flera ganska konstiga klipp också på kanalen, om du gillar att gräva.

 

Gjorde en sökning och fann denna sida med lite info om Klaatu!

 

Det finns också en söksida med en hel del musikgrupper, däribland Klaatu och deras första lp-skiva.

 

Roligt att några verkar gilla gruppen Klaatu så pass att de skapat hemsidan överst i listan under videoklippet. Allt kanske man inte finner, men det går att finna mycket ute på internet, bara man letar lite.

 

Tror jag stannar vid detta, säkert blir det mer musik en annan gång i ett annat inlägg. :-)

 

 

 

Skyltsöndag och en trevlig spårbundet tur ovan jord när jag åker en tur med Tvärbanan (lite kring förseningar med utbyggnaden av Tvärbanan i denna DN-artikel och även här kan du också läsa mer). Fint ljus inne i vagnen när solen skiner där ute. Säkert ser du hållplatsskylten uppe vid taket på spårvagnen, mitt bidrag till "Skyltsöndag" denna gång. :-)

 

 

 

 

Hos Pumita kan du finna några andra som deltar i detta fria fototema som "Skyltsöndag" är.

 

 

 

Knepigt med rättvisan. Inte alltid som det är rättvist i vår vardag. Susanne vill se ett rättvist fönster denna vecka, nummer 223 i fönsterordningen.

Detta fönster med utsikt ut över en del av Mälaren har rättvist lika mycket färg i de två, små triangelbitarna, kul gjort. Kanske har de färg för att påminna cafébesökare om vad som är babord och styrbord sida?

Då kanske den gröna glasbiten har ett högre värde än den röda, fast de är lika stora eller hur ska man se på saken om man ser rättvist på fönstret?

 

 

 

Ska väl lämna in ett bidrag till ljus-temat som Sinneskatten gav denna fredag. :-)

 

 

 

Vet inte om bilden behöver någon förklaring, men hur som helst så kommer det en sådan. Detta foto är taget en bit ifrån stockholmstrakten, längre in i landet och lite norr över där vintern fortfarande lämnar sina tydliga spår i naturen. I Stockholm har nu äntligen våren kommit på allvar.

 

Fler bidrag hittar du hos Sinneskatten!

 

 

 

 

 

När A. "bullrar" lite med knäckebrödet i plåtburken kommer fåren springande och buffar och knuffar för att komma riktigt nära honom. Det är en bra metod för att samla ihop fårskocken, locka med lite knäckebröd! Helt klart står Leksandsknäcke högt i kurs hos fåren som försöker ställa sig så nära som det går för att inte missa denna smaskiga utfodring. Några av de större fåren har ordentlig kraft när de knuffar sig fram för att få en bra plats i matkön. Det gäller att vara stark och bestämd och försöka dela ut brödet rättvist till alla fåren. Det märks att A. trivs när han får ta hand om fåren.

Närstudie är fototemat denna onsdag, här får ni mitt bidrag med några foton. ;-)

 

 

Kanske ska bjuda på ett foto på något ännu lite yngre?

 

 

Såg nyligen filmen "The Rum Diary" som bygger på en bok som författaren och journalisten Hunter S. Thompson skrev kring sina egna upplevelser i Latinamerika. En historia som utspelar sig på ön Puerto Rico under sent 50-tal eller tidigt 60-tal och som beskriver vad den amerikanska journalisten Paul Kemp får uppleva under sin vistelse i landet. Ständigt berusad av rom försöker han skriva artiklar åt tidningen San Juan Star som slåss mot fallande upplagssiffror och hotas av nedläggning. Han träffar flera udda personer och de flesta dricker stora mängder rom. Han möter också en blond skönhet från New York, Chenault som han förälskar sig i under sin tid i Puerto Rico.

 

 

 

 

Huvudrollen som Paul Kemp spelas av Johnny Depp och det är inte första gången som Johnny spelar huvudrollen i något som handlar om journalisten Hunter S. Thompson. Det var samme Depp som spelade huvudrollen i filmen om Thompsons äventyr i Las Vegas, "Fear and Loathing in Las Vegas". Den filmen regisserades av Terry Gilliam och som Hunters resesällskap spelades advokaten av Benicio Del Toro. Den filmen tycker jag fångar mycket av känslan jag fick när jag läste boken med samma namn. Fast alla filmer som Terry Gilliam gjort har filmiskt varit intressanta och denna film är verkligen en visuell resa. Boken finns även på svenska, "Skräck och avsky i Las Vegas: en vild tripp till hjärtat av The American Dream". Även den ordrika "The Great Shark Hunt" där Thompson bland annat bevakar Nixons omvalskampanj var mycket underhållande läsning.

 

 

 

 

 

Från soundtracket till filmen med Bill Murray (se längre ner).

 

 

 

Det var en film som verkligen fick upp mina ögon för Hunter S. Thompson och som även fick mig att köpa flera engelska boktitlar på Hedengrens bokhandel vid Stureplan, en bok köpte jag faktiskt senare samma dag som jag såg filmen "Where the Buffalo Roam". I filmen spelade Bill Murray huvudrollen som Hunter och den kom redan 1980, långt före Thompson blev känd för en större, bredare publik. Jag såg en specialvisning av filmen uppe på filmbolaget som hade lokaler högst upp i ett kontorshus på Kungsgatan.

 

 

 

 

Några chefer på filmbolaget skulle se filmen för att besluta om den alls skulle visas på bio i Sverige. Jag fick slinka med in och se filmen vid denna specialvisning. Filmbolaget hade en egen mindre biograf uppe på kontoren med stora och sköna fåtöljer. Jag kom att se flera filmer i den lilla biografen under åren. Det var få filmer som påverkade mig som just denna ganska lilla film gjorde. Det var en av tjejerna på pressavdelningen som tipsade om visningen och det var tur att det fanns en ledig fåtölj för mig att slinka ner i. Filmen tyckte jag var klart intressant och den behandlade en minst sagt udda historia. Det var också en helt ny sida av skådespelaren Bill Murray jag fick se, det skulle dröja några år innan han gjorde liknande allvarliga roller igen, som den han spelade i "Lost in Translation" (som även gav honom en Golden Globe). Bolagscheferna ansåg att "Where the Buffalo Roam" knappast skulle få någon svensk publik, "den är alldeles för amerikansk" sa någon och därför var filmen inte värd att lägga ner pengar på reklam och textning av filmen och annat som gjordes inför en biopremiär, så filmen kom tyvärr aldrig upp på biograferna. Den var på sätt och vis en smal film och säkert var det ett riktigt beslut av filmbolagscheferna att aldrig ge den en chans på biograferna.

 

 

 

För mig blev filmvisningen första gången jag hörde talas om denna udda person. Denne Hunter S. Thompson som också skapade Gonzo-journalistiken, ett begrepp som dök upp under 70-talet. Vad var denna Gonzo-journalistik för något? Kanske kan den beskrivas ungefär så här; det är ingen idé att stå utanför det hus som brinner och rapportera sakligt om brandens förlopp. Du ska uppleva och på ett personligt sätt beskriva branden i din text som om du sitter inne i det brinnande huset, läsaren ska verkligen vara på plats och känna röken och värmen, det är sann Gonzo-journalistik! Denna metod att beskriva mycket kring en intervju, som hur reportern själv tar sig till intervjun och hans egna intryck från tillfället, att inte bara återberätta svaren från intervjun är en stil bland journalister som man ser ganska ofta numera. Tidningen ETC var en redaktion som tidigt tog till sig denna journalistiska Gonzo-stil, samma sak var det på musiktidningen Schlager (som senare blev Slitz och också tappade mycket av musiken) där musikintervjuer ibland fick bre ut sig över flera sidor och en ganska stor del av "brödtexten" kunde handla om helt ovidkommande saker, som reportern högst personliga musiksmak och intrycken från någon lunch. Precis som en del artiklar och intervjuer på den betydligt större amerikanska musiktidningen Rolling Stone kunde vara ibland och även de brittiska New Musical Express och Melody Maker började skriva på ett liknande sätt (något som säkert svenska Schlager också sneglade på)! 

 

Hunter S. Thompson levde verkligen som han lärde, vilket onekligen beskrivs tydligt i flera filmer och i hans böcker och journalistiska texter. Det finns även några dokumentärfilmer, tror du kan finna en del om du söker på hans namn bland YouTube-klippen.

 

 

 

Om du sett Mupparna på tv någon gång så kanske du även noterat figuren Gonzo. Gonzo är han som gärna gör farliga saker, ibland sprängs höns och Gonzo skapar många andra explosioner i Mupparna. Han blir nöjd när han genomfört något farligt nummer i tv-showen. Plötsligt förstod jag Gonzo bättre.

Det var också då, efter filmen med Bill Murray som jag märkte att jag redan läst flera artiklar som Hunter S. Thompson skrivit i den amerikanska musiktidningen Rolling Stone. Efter att ha sett filmen började jag kolla mer efter hans namn bland tidningsartiklarna, hade han skrivit så var det ofta rolig läsning!

 

 

Söndag och dags för "Skyltsöndag" igen.
Idén kom Pumita med, men hon tar det själv lugnt mellan bidragen på bloggen just nu.

Nyligen valde Helena just skyltar på Fototrissen för att jag hade det som tema när vi just skulle "gissa temat". Fast jag stod över med något eget bidrag då, kändes lite onödigt ta en triss till med skyltar. Men nu kanske det är dags för skyltar igen? 

Kanske kan dessa skyltar duga, de finns där ganska många resenärer passerar förbi?

 

 

Tänk vad man kan få reda på bara av att lyssna på Spanarna på P1. Även SVT har berört den ambitiösa reklamen kring Rijksmuseums/nationalmuseums nypremiär! Kortfilmen här ovan slutar i en scen som ser ut precis som den kända målningen här under som kan ses i museet.

 

 

Rembrandts målning "Nattvakten". Avbildade på målningen är Frans Banning Cocq och Willem van Ruytenburch. Den kända tavlan kan du se på Rijksmuseum i Amsterdam.

 

Mitt bidrag till helgens "Skyltsöndag" efter en idé som Pumita drog igång.

Det finns några andra bloggare som också bidrar med egna skyltar. :-)
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

Lite lokal information denna gång. Hoppas att den nya och billigare mataffären Netto på Hägerstensvägen får vara kvar och utvecklas till ett bra alternativ till Konsum och ICA i närförorten Aspudden. Mataffären Willy:s fanns i lokalen tidigare, men flyttade till Liljeholmen och lokalen gapade sedan tom under lång tid. Men nu har matkedjan Netto tagit över och öppnat en butik i lokalen. Susanne har fått veckans fönstertema optimistiskt från "fönsterbloggaren" Jah Hollis denna gång. Etableringen av en lågpriskedja i området kanske har en positiv inverkan på de över lag höga matpriserna i området, man kanske kan se lite optimistiskt på framtiden?

 

 

Vårsoligt utanför butiken.

 

Matbutiken Netto har tagit över flera sidoutrymmen, några mindre affärslokaler har försvunnit och är del i den nya, större lokalen. Betydligt större än den var tidigare när Systembolaget hade en butik där och senare som Willy:s matbutik. Dessa bägge verksamheter återfinns numera i Liljeholmens galleria, där de faktiskt är grannar i gallerian.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett gäng runda lampor ger snyggt ljus i en passage mellan Cityterminalen och Centralen. Kan onekligen passa denna fredag när fototemat är rund.

 

Du hittar fler runda bidrag hos Sinneskatten!