Anonyma singlar.
När säger det egentligen klick? Och hur låter det?
Terapi för fyra singlar med olika bakgrund.
Sista soppteaterföreställningen före nyår var välbesökt.
En pjäs om singlar. Kan det vara underhållande? Ja det fungerade bra, riktigt bra. Mycket tack vare de fem på scenen, Kajsa Reingardt, Mats Qviström, Ole Forsberg, Albin Flinkas och Katrin Sundberg (som också skrivit texten och regisserat). Bra karaktärer, dråpliga historier och utmärkt musikval där nyskrivna texter tillförde ännu en dimension till de kärlekshungriga singlarna.
Härliga sångnummer blandas med händelserna i terapigruppen. Vårt behov av kärlek var det som präglade hela föreställningen. Stockholm är en stad med många ensamhushåll och otaliga singlar.
Lustigt nog var två kompisar jag känner på en "Speed dating" bara några dagar innan jag såg Soppteatern. De två såg nog resan (datingen skedde på en Ålandsbåt!) lite som en slags läroresa och enligt egen utsago hade själva datingen inte varit så lyckad.
Att vara singel verkar komplicerat.
Att vara publik på Soppteatern verkar också komplicerat för en del besökare! Byte av bordsnummer gjordes fräckt av någon vid detta bord här under. (Skurkar!) Trist att råka ut för, lite hjälp fick vi av teaterpersonal. De beklagade verkligen det inträffade, men vi fick inte tillgång till våra platser vid bord 12. Istället fick vi lite nötter i en skål (Sick!) och praliner med nötter i (kul när man som jag har nötallergi).
Mest ledsen blev jag för våra två bordsgrannar, två äldre damer som hade svårt se med publik framför sig. De fick sittkuddar, men de hjälpte inte mycket. Vid rätt bord hade sikten mot scenen varit perfekt.
Här sitter några bordstjuvar. Skäms på er! Ett fult tilltag att byta bordsnummer.
Ser jag er igen på soppteatern kräver jag upprättelse! Oförrätter gillar jag inte!
Här är soppbordens nummer. Vi skulle suttit vid bord 12, blev sittande vid det egentliga bord 15!
Terapi för fyra singlar med olika bakgrund.
Sista soppteaterföreställningen före nyår var välbesökt.
En pjäs om singlar. Kan det vara underhållande? Ja det fungerade bra, riktigt bra. Mycket tack vare de fem på scenen, Kajsa Reingardt, Mats Qviström, Ole Forsberg, Albin Flinkas och Katrin Sundberg (som också skrivit texten och regisserat). Bra karaktärer, dråpliga historier och utmärkt musikval där nyskrivna texter tillförde ännu en dimension till de kärlekshungriga singlarna.
Härliga sångnummer blandas med händelserna i terapigruppen. Vårt behov av kärlek var det som präglade hela föreställningen. Stockholm är en stad med många ensamhushåll och otaliga singlar.
Lustigt nog var två kompisar jag känner på en "Speed dating" bara några dagar innan jag såg Soppteatern. De två såg nog resan (datingen skedde på en Ålandsbåt!) lite som en slags läroresa och enligt egen utsago hade själva datingen inte varit så lyckad.
Att vara singel verkar komplicerat.
Att vara publik på Soppteatern verkar också komplicerat för en del besökare! Byte av bordsnummer gjordes fräckt av någon vid detta bord här under. (Skurkar!) Trist att råka ut för, lite hjälp fick vi av teaterpersonal. De beklagade verkligen det inträffade, men vi fick inte tillgång till våra platser vid bord 12. Istället fick vi lite nötter i en skål (Sick!) och praliner med nötter i (kul när man som jag har nötallergi).
Mest ledsen blev jag för våra två bordsgrannar, två äldre damer som hade svårt se med publik framför sig. De fick sittkuddar, men de hjälpte inte mycket. Vid rätt bord hade sikten mot scenen varit perfekt.
Här sitter några bordstjuvar. Skäms på er! Ett fult tilltag att byta bordsnummer.
Ser jag er igen på soppteatern kräver jag upprättelse! Oförrätter gillar jag inte!
Här är soppbordens nummer. Vi skulle suttit vid bord 12, blev sittande vid det egentliga bord 15!
Kommentarer
Postat av: Fia
Fy, vad fräckt! Hur kan man bara komma på idén att byta bordsnummer på det viset? Annars är det en väldigt trevlig underhållningsform, det här med soppteater.
Trackback
