Missa inte Bounce tv-film!

Jag såg filmen när SVT visade den första gången. Missade du filmen om dansgruppen Bounce avslutningsshow så ligger den kvar på SVT Play ytterligare några dagar. Kanske var du där på Globen och såg avslutningsföreställningen?
Klicka här så kommer du rätt till "The Last Bounce"! Jag blev glad av att se dessa duktiga dansare igen.
Så här skrev SvD i samband med föreställningen på Globen.

Häftigt gjort av Bounce!
Kanske minns du Bounce sköna hyllning till Michael Jackson på Sergels torg? Aftonbladet skrev om YouTube klippet.
Tyvärr är det inte hela klippet, Sony music protesterar (suck, sick!)
Men jag hittade detta, få se om du kan se det?
Fasen vad jag gillar denna hyllning! Läckert av Bounce att göra det.
Där på SVT Play kan du också se en rolig dokumentär om de första tecknade filmerna. Som älskare av gamla animerade filmer är det kul få lite "onödigt vetande".
Här kommer en tecknad gammal goding, njut om du vill...
Allt var inte bara korta Disneyfilmer... Peek-a-boo!
Så här skrev svt om Bouncefilmen:
The Last Bounce: Dansgruppen Bounce bildades 1997 av en grupp av Sveriges främsta streetdansare, som gick tillsammans för att undersöka de olika dansstilarna popping, locking, boogaloo och den nya skolan. Efter många olika helaftonsföreställningar - den första 1999 - medverkan i workshops utomlands och samarbete med musiker och andra dansare gjorde gruppen, våren 2010, ett antal avskedsföreställningar i Globen i Stockholm, The Last Bounce. 300 dansare fyllde scenen och på plats fanns mer än 54 000 åskådare totalt. Producent är Annica Sigfridsson, och dansare är Alvaro Aguilera, Jennie Widegren, Fredrik Rydman och David Dalmo
På kossan.se kan du se en yngre grabb som är duktig under ett "battle"! (Du kan klicka här!)
Kall måndag.

Hägerstensvägen västerut mot Örnsberg utanför utställningslokalen, få människor ute i snön.
Fick en rolig länk till humortidningen Svenska Mad av en vän nu i helgen. Tydligen ska ett jubileumsnummer finnas ute just nu, ska leta efter Mad i tidningsbodarna! Tyvärr troligen bara detta specialnummer, tidningen hade sina glansdagar på 60- och 70-talet och somnade in på 90-talet.
Några framsidor att (klicka på och) njuta av.
Kan berätta att fotot på veckans Bildligt talat är från igår. Under söndagen kom det inte alls lika många och besökte utställningen som på lördagen. Kan bitvis bero på Julbazaren i Aspuddens skola, som säkert lockade många eller så ville inte aspuddsborna ut i det vintriga vädret.
Undrar om jag vågar mig ut idag för att leta efter svenska MAD? Jag vill inte få frostskador!
Bildligt v 47
Skugga.

Fångade denna skugga en morgon i väntan på bussen.
Fler skuggtolkningar här,

Kultur i Aspudden.

Kulturförenings ordförande Kjell Havring till vänster på fotot.

Fotografen Olle med Göran och Ingemar som kom förbi.

Kjell läste dikter av Nils Ferlin.

Håkan Steijen lånade Lasses gitarr och framförde en tonsatt Ferlindikt.

Ode berättar lite om sina teckningar för två besökare.
Det var riktigt trevligt igår och avslutades med mat och dryck och spontan musikunderhållning på Glada Hörnan. Tack för det Benke och Dick!
Utställning nu i helgen.
Här är några foton som inte kom med på utställningen. Får hänga dem här istället. :-)

Ett rådjur nere i Vinterviken.

Sommarkväll på Örnberget.

Dimma över Mälaren.
(Du kan klicka på affischen)
Har du tid och kan ta dig till Aspudden (tunnelbana linje 13 efter Liljeholmen) så är du hjärtligt välkommen.
Varmt.
Jag får backa till besöket i berberbefolkade trakter i Tunisien, ute i öknen. De gräver sig gärna in i berg eller ner under markytan. Luften som darrade i solvärmen uppe på sandytan kunde man smita undan, ner under marken. Ett hotell som vi besökte var annorlunda mot alla andra hotell vi någonsin besökt tidigare. Där vandrade vi runt i tunnlar och gångar flera våningar ner i jorden. Det var svalt och skönt. Restaurangen låg ännu en våning ner med fönster åt ett håll (norr) med en fantastisk utsikt ut över öknen. På flera ställen i hotellet fanns det ljusgårdar, så det var inte alls så mörkt som man kan tro.

Ett av dessa ljusinsläpp från ytan.
Det var i dessa trakter som scener från Star Wars filmerna spelades in. Jag kände mig lite som en mullvad i det där hotellet.
Andra varma fönster här,

Perfekt! Snart dags...
Här kommer ett foto på en i princip perfekt semla.

Lyfter på locket till en av de bästa, mest perfekta semlorna i min högst personliga test från i vintras. Nya tester kommer efter nyår.
Jag har hört att det finns konditorier som redan fuskat igång med semlor, redan nu! Fy skäms, tycker jag! Låt denna trevliga tradition hålla sig inom tiden efter "tjugondag Knut" och genom fastan fram till fettisdagen ungefär en månad före påskveckan. Det räcker gott. Så det är under den perioden jag själv äter semlor. Kanske har du själv en hårdare regel (snävare period) för semlorna?
Men nu närmar vi oss julen och sedan nyårssupén. Allt har sin tid tycker jag.
Andra tolkningar av perfekt här,
Lite vintage.
Götgatsbacken.
Har jobbat/delägt ett antikvariat och senare skivbörs på Götgatan i Stockholm. Det var en härlig tid eftersom musik alltid har betytt mycket för mig och att då jobba med detta var roligt. De gamla lp-skivorna är oslagbara som musikbärare och de har även ofta snygga omslag, som t ex Pink Floyds omslag. Blir inte samma sak med omslagsbilden på små cd-skivor. Det var bättre med de stora lp-skivorna. När CD:n tog över mer och mer av skivförsäljningen under 80-talet så tappade lp-skivorna stora delar av sin begagnademarknad och försäljningen sjönk som en sten mot botten. Det märktes också ett annat köpbeteende bland kunderna när de "jagade" cd-skivor. Skivorna levde kortare tid. Nyheter blev plötsligt hyllvärmare som ingen verkade bry sig om. De plastiga omslaget gick ofta sönder om man tappade dem på golvet. En annan tråkig detalj var att de var mycket enklare att stjäla, så det blev till att ta ut cd-skivan ur omslaget och förvara dessa för sig bakom disk. Lp-skivorna blev mer och mer bara stående i sina backar. Några "discofiler"/samlare tittade in ibland och då och då såldes någon gammal vinyl.

Några gamla singlar. "Ge facket en chans" bygger på John Lennons "Give peace a chance". Bruce Willis är en skaplig rocksångare.
Många var skivaffärerna som tappade mycket i omsättning när cd-skivorna slagit rot på allvar och det drabbade även skivbörsarna, så också "vår butik". Numera är det helt andra affärsrörelser i Götgatsbacken än det var på 80-talet. Få av de gamla roliga butikerna finns kvar, mest är det caféer och pubar och restauranger som tagit över.
En helt annan sak som man kunde göra förr var att läsa av musiken direkt från skivspåren på vinylen. Skivspåren såg olika ut beroende på dynamiken i musiken, det gick att se om musiken var lugn eller bullrig. En fräsch skiva skimmrade i regnbågens färger när jag kollade kvalitén! Stenkakorna var en helt annan historia. Tunga och sköra, inget vi ville befatta oss med i skivbörsen. Få skivspelare hade 78 varvshastigheten och det krävdes en annan typ av nål, grövre. Så det var svårt kolla skickat om någon kom in med några stenkakor och ville sälja. En kompanjon var/är stor fan av allt med Elvis P. Inte min musik, men en kompanjon försökte även finna Elvis första inspelningar, som just fanns på gamla 78-varvare/stenkakor. Inte lätt att finna dessa rariteter. Själv gillar jag nog 60- och 70-talet mest rent musikaliskt sett. Musik fylld med tidig hårdrock och symfonirock och härligt fri popmusik och så punken på slutet av 70-talet. Åh, vilka tider och vilken skön musik. Den håller än!
Eftersom det blev några år där bland småbutikerna i Götgatsbacken har jag då och då satt mig och skrivit på en berättelse som utspelar sig på dessa Södermalmskvarter. Nu har jag börjat rensa i allt det skrivna och även börjat skriva om. Kanske kan det bli en färdig bok under nästa år, vem vet?
Anledningen till detta inlägg har sin grund i senaste fototemat "ordlös onsdag" hos Susanne.
Kolla här så fattar du

Har du mycket Melatonin?

Granen kommer till gården.
Ett ganska intressant problem kan finnas i dig om du har svårt komma till ro och somna sött på kvällarna. Visst, ibland är man nervös inför något på arbetet eller kanske ett stundande bröllop eller har svårt att sova av någon annan orsak. En anledning till sömnlösheten kan vara brist på hormonet Melatonin. En ganska vanlig orsak till sömnrubbningar. Jag misstänker att jag själv har Melatoninbrist. Hur kollar man det? Med ett blodprov? Vad behövs för att jag ska kunna få detta tillskott och sedan slippa allt vad sömnproblem heter?
Undrar om sjukvårdsinformationen kan ge mig svar? Du som läser detta, har du fått Melatonin och blev din sömn bättre?
Attans, missade jubileum!
Jag tänkte på det förra veckan. Men sedan dess har jag helt glömt bort det jubileum som nu passerat. Detta inlägg blir det 2005:e som publiceras. Ganska bra jobbat på under tre års bloggande...
Snart firar jag och bloggen tre år också (vid årsskiftet).
Att blogga är skoj! Jag kommer säkert att fortsätta.
Härligt nu när julen närmar sig.
December närmar sig och första advent är nu i helgen! En bra sak med att vi nu vandrar mot jul- och nyårshelgerna är alla olika säsongsvaror som dyker upp i affärerna. Jag tänker mest på godsaker i livsmedelshandeln.
Julmusten har jag börjat njuta av till luncherna. Runda Edamerostar kan jag ha som snack framför tv:n, bara hyvla en skiva och rulla runt en oliv. Glöggen har också börjar flöda och så ska det bakas och fixas. Det finns mycket som är härligt med julen! Har du någon julfavorit?
Trampar på kungen.

Insåg plötsligt att jag trampar på Kungen varje gång jag går ut på och kommer in från balkongen. Han får tåla mycket (självförvållat?) och boken om Kungen lär säkert hamna under många granar. Mer gratisreklam än den boken fått de senaste veckorna har sällan skådats. (Nu hjälper jag också till, på sätt och vis.)
Undrar vad som blir årets julklappp?
Daglig resa.

Rusningsbuss full med pendlare åker snart från Klarabergsviadukten.
Matarbussarna kommer från alla håll och de kör till sina ändhållplatser som ligger på olika platser över hela Stockholms innerstad. Tur de finns, annars skulle inte alla pendlare rymmas på det spårbundna trafiknätet och gatorna skulle verkligen proppa igen av alla privatbilar. Det är långa köer som det är nu och vägnätet tål inte högre belastning. Att införa biltullar fick i början ner antalet bilar, men de kom snabbt tillbaka i sina köplatser i rusningstrafiken...

Inne i en sommartom matarbuss, ofta full på hösten och våren.

Utsikten från samma buss i somras.
Valde denna enkla resa eftersom även Fototrissen valt resa som tema denna vecka, den lite annorlunda resan finns här!
Fler resor hos Tisdagstema.
Hjälp, jag är på fel plats.
Kom att tänka på ett litet sött väggskåp. Det har bara en funktion.
Det vore trevligt om det hängde här på köksväggen...

Inte alltid jag är på rätt ställe (eller hur man vill se det?).
I små mängder kan alkoholhaltiga drycker hjälpa till att göra novembermörkret lindrigare och även motverka den kyliga känsla som lätt sprider sig. ;-) Men se upp, denna hjälp kan lika gärna stjälpa vid för stora intag!
Andra tolkningar på hjälp finns hos

Trissen - En resa.

Dags för en ny Fototriss och temat "en resa" är ju intressant i sig. Det är också tävlingsdags igen och om jag inte deltar, ja då kan jag ju inte vinna om jag inte ens är me!? Så jag gör ett försök... mitt drömresemål är Egypten! Jag vill fortsätta med att "utforska" öknen.
Priset är en resecheck från
Över till några foton från en resa till norra Afrika och ut i Saharaöknen.

Vår chaufför när vi åkte runt i öknen.
Öknen är något som fångat mitt intresse. Så föränderlig och på något sätt överväldigande.

Hälsningsfras när vi mötte andra fyrhjulsdrivna fordon. Vet inte varför fingrarna nuddade vindrutan på det sätt de gjorde. Chauffören kunde bara lite dålig franska utöver arabiska, men köra kunde han.

Rakt ut i sanden mot en oas.
En liten del av en resa.
Andra resor här,

Bildligt # 47
Levande på Diset.

Tidigt på kvällen, Peter bakom keyboard och solglasögon.

Hasse var uppe och svängde sina lurviga och Melker tände mysbelysning.

Solo från Hasse.

Vad ska vi spela nu?
En mycket trevlig kväll på Diset som många missade. Kanske något som saknades så här kort före löning, måntro? Snöstormen kom senare på kvällen, fast den snön har regnat bort. Men minnet från musikkvällen består, hoppas de kommer tillbaka och spelar i januari?
Nysläpp inför julen.

Pialotta vill kanske få tips på lämpliga julskivor att ge bort? Hon vill denna vecka i MusikoFotoAutomaten se nysläpp från oss deltagare och bidrar själv med Bruce Springsteens nyutgivning av "Darkness...".

Från mitt ex av skivan "the Promise".
Jag fortsätter på det spåret med "The Promise", material från samma period som "Darkness on the Edge of Town", dvs från 1977-78. "Darkness..." var skivan som kom efter genombrottet med "Born to Run" som kom 1975. Det var Springsteens tredje skiva och den slog rejält! Under turnén kom Springsteen och E-street Band förbi Sverige. I den vevan hade Kjell Alinge och Janne Forsell en "Hemma hos"-special som gjorde djupt intryck på mig. Närmast som en radioteater där Janne (som spelade tjejen i dramat) bara hade en kommentar som killen (spelad av Kjell) inte ville att hon skulle säga under kvällens fest, -Bruce är mycket snyggare än Bob Dylan.
Här får du låten Badlands i eget fönster.
Under hela sändningen (två timmar) så spelades bara Bruce Springsteen (från tre skivor) och jag fick upp öronen för hans sköna rockmusik. Efter det helt underbara programmet den där måndagskvällen gick jag dagen efter till Konserthuset och lyckades få en biljett till nysläppta körläktarplatser till "Born to run"-konserten. En helt galet bra konsert! Hans energi var på topp och bandet likaså. Ett härligt minne.

Snygga bilder och sköna låtar.
Bruce hamnade i juridiska svårigheter efter "Born to run" och kunde inte följa upp succén direkt.
Klart nöjd med de där låtarna som ej kom med då, flera håller bra även idag. Så "The lost Sessions - The Promise" är en härlig dubbel-cd om du gillar Bruce Springsteen. Detta har Pialotta också med i sitt inlägg, vi gillar båda Bruce Springsteen.
Men mitt tips blir Bo Kaspers Orkester och skivan "New Orleans". Skivan är den nionde i ordningen och precis så bra som ni som gillar Bo Kaspers hoppas. En utmärkt julklapp till någon som gillar BKO. (Skrev nyligen detta inlägg, kolla här!)

BKO:s nya New Orleans.
En gammal låt "You and Me" kan du få i eget fönster här.

Från skivans texthäfte, några foton.
Klippet kan du få i eget fönster här!
Dessa två skivor blir mina skivsläppsförslag, med tyngd på Bo Kaspers Orkester.
Andra musiknyheter här,

Siluetter.

Lite kranar vid Riddarholmen och Stadshustornet där bakom.
Vill visa upp mer av stadens siluetter, trist att mörkret kommer så fort.

Nya kontorshus på platsen där Stockholm Ban (postsortering) förut låg. (Något för Göran?)

Från Skeppsholmen in mot city, kranar och Klara kyrka skapar siluetter mot kvällshimlen.
Mer siluetter här!
(Lustigt, det blev en slags triss igen...)
Härligt Hasse!
Såklart kan du få reklamfilmen i eget fönster här!
Det är Felix Herngren som står bakom reklamfilmen, han som är en av skaparna bakom komediserien "Solsidan" vars andra säsong snart börjar visas på TV4.
Och så bara ett foto med tanke på musiken...

En liten affisch berättar om kvällens livemusik på Diset.
OO - skyltar
Sjukt bra!

- Studioteknikerna Mark och Wes fick oss att känna att "SÅ HÄR SKULLE DET ALLTID VARA", har Bo Sundström beskrivit tiden i studion. Det är kanske överord, men jag förstår att "luftombytet" säkert gjort gott. BKO har fått lite nya öron att lyssna på musiken och några nya bekantskaper att bolla musikidéer med.
Låten "Låt mig komma in" har Bo Kaspers spelat på många ställen...
Här får du videon i eget fönster.
Låten "Stället som jag kommer från" har ett skönt vemod och "Vad vi än gör" har ett skönt gung som passar bra med sångtexten som refererar till tåget som rullar ut och rusar genom landet. Den inledande "Kom och håll om mig" får mig att tänka på både Ry Cooder och J.J. Cale. Tycker några spår andas lite New Orleans, men det är bara svagt. Det är sällan speciellt högljutt, musiken är behagligt fri från några stora åthävor. Det svenska vemodet finns där (precis som på tidigare skivor) och även en slags mognad i musiken. Vore konstigt annars, Bo Kaspers är fyra medelålders män vars musik känts vuxen alltsedan starten, men mognat som en god flaska rödvin. De rör sig ofta i etablerade, vana musikgenre och det ska de ha all heder för, för de gör det bra. Redan på förra skivan "8" märktes killarnas stabilitet efter ett sådär försök att förnya sig med skivan "Hund". Du kan knappast undgå att höra att det är Bo Kaspers Orkester låt du lyssnar på.
Tycker du inte om video ovanför så finns i alla fall just nu låten "Kom och håll om mig" från TV4 Morgonprogram på YouTube.
Även denna video kan du se i nytt eget fönster här!
Tänk, nio skivor, inte illa av en svensk grupp. Men så har också Bo Kaspers Orkester hållit på och turnerat i många år. Skivorna har dykt upp regelbundet. Behöver knappast nämna att jag har dem allihop. Bo Kaspers gillar jag mycket, senaste "New Orleans" inget undantag!
Söndag i sängen (1993)
På hotell (1994)
Amerika (1996)
I centrum (1998)
Kaos (2001)
Vilka tror vi att vi är (2003)
Hund (2006)
8 (2008)
New Orleans (2010)
Här en annan låt från nya skivan, "En sländas andetag".
Här kan du se "sländan" i eget fönster.
Bo Kaspers Orkester kommer att hålla i många år, om gruppen själv vill. Musiken gör det!
Trassel.

Under en utflykt vid Årstaviken hittade jag detta trassel.
Andra tolningar här,

Med tanke på foton.
Glöm inte bort att du kan rösta bland de svenska foton som kommit med i den stora Metrotävlingen i foto.
Gå in och kolla på bidragen här, METRO Photo Challenge. Du kan också ta dig till Centralstationen (i Stockholm) just nu, se utställningen med tävlingsbidragen, den 17-21 november visas bilderna där.
Bloggare stänger ofrivilligt ute kommentarer!?

En av deltagarna i Petunias Måndagstema gav mig ingen chans att kommentera. Så jag gör det som ett eget inlägg här och nu istället och så här tänkte jag kommentera;
Så trevligt. Jag möts av en härlig Frank Sinatra låt i din blogg samtidigt som jag ser på din fina kopp. :-) Härligt! Frankie Boy är en av de absolut största. Tyvärr har Sveriges Sinatra fan-club somnat in där jag tidigare var med i många år. Vi fick som medlemmar fina erbjudanden och en rolig klubbtidning med udda Frankieanekdoter. Kul att höra denna tidiga Sinatrainspelning.
Kaffebönan gör sig bra som mönster på din kopp. Själv har jag katten Garfield som säger "I'd like mornings better if they started later". Morgonfika i den varje dag. :-) Dyker kanske upp på foto någon gång.
Gillar din musiksmak, efter Sinatra kom ju Melody Gardot i spelaren!
Ha en skön vecka!
Men bloggaren "Sommertids Bloggerier" kanske inte vill ha kommentarer från var/vem som helst? Eller ett tips, som många som använder Blogger så har de med ett alternativ, Name/URL och där kan t.ex. jag skriva in mig och lämna min kommentar. Att bara ha Google-konto och OpenID stänger ute bloggare. Nu vet du det!
Känsla.

En besökare på köksväggen igår. Hur den kommit in fattar jag inte. När jag skulle ta ut den på balkongen hade den hunnit smita. Vart? Har ingen aning, kanske träffas vi igen.
Araknofobi är en ganska vanlig fobi, kolla här.

Att passera Hötorget en vårdag och köpa tidiga "vårgubbar" att smaska i sig på tunnelbanan hem är lycka för både smaklökar och mitt välbefinnande. Brukar göra en del medresenärer lite avundsjuka. Men varför gör inte de själva likadant? Hoppar av tunnelbanan, går upp på torget och sedan efter inköp åker vidare hemåt.
Jodå, brukar köpa flera lådor och även skaffa vaniljglass på vägen hem så att fler i familjen får njuta.

Dystert väder igår. November är en riktig skitmånad, tycker jag i alla fall.
Se där tre helt olika känslor! Vilken gillar du?
Mer känsla hittar du här!
Hjulen snurrar, hur länge?
Nu ikväll har jag fått intressant information via "Vetenskapens värld" som gick på TV2 samtidigt som de där odrägliga curlingungarna visades på Ettan.
Här är lite rolig information.
Här har du hela programmet del 13 (finns kvar till 15 december)!
I programmet tar de upp saker som rör rubriken på det här inlägget. Vi rör oss hela tiden mot dagen då vissa råvaror tar slut, som oljan. Som vanligt är "Vetenskapens värld" alltid intressant!
Henrik Dorsin och gänget i "Grotesco" gick lite senare på kvällen. Dorsins imitation av Cornelis tycker jag är riktigt bra, han har fångat både stil och röst väldigt bra. Här ett litet klipp från första programmet. Hittills tycker jag de två första avsnitten den här omgången varit bra. Snygga små detaljer som att kameran hörs på ljudspåret. Snyggt jobbat!
Antar att SD inte uppskattar humorn i klippet? :O
Såklart finns även Grotesco på SVT Play! (Finns tydligen kvar över jul&nyår.)
Mönster finns!

Känner för några olika foton denna regniga dag (lite kul bloggpyssel om inte annat). Finns alltid roligare saker att göra än det där man egentligen skulle göra. ;-)

En papperskorg som "pimpats" på ett fint sätt (finns i Gamla stans t-banestation). Enkelt, men snyggt mönster tycker jag. Jag blev glad när jag "hittade den".

Lite "fotobearbetningslek" med trä som utgångsmaterial...

Lergrytemönster (fabrikat Scheurich Keramik, W.Germany ger tidsuppfattning). Åt en god kyckling som lagades i den i helgen. Hela familjen var samlad, då blev jag glad (av sällskap och god mat).

Mer invecklat mönster.
Slutligen ett stapelmönster.

Från det här fotot kommer det bearbetade mönstret ifrån.

Bara kvinnor som högg och staplade ved på Sergels torg.
De höll på i flera dagar med denna lustiga installation och vedhögarna blev bara fler och större. Dofterna var härliga. Notera mikrofonerna som förstärkte vedhuggandet så att det hördes över nästan hela city. Ett ovanligt ljud i den ganska sterila storstadsmiljön runt Sergels torg.
Där har du några olika mönster.
Vill du se flera mönster, klicka här!
Bildligt Talat v46
Cornelismusik.

Cornelis troligen fotad på vispråmen Storken. (foto från Last.fm)
Pialotta vill att vi denna vecka ska välja ut någon favorit bland alla låtar Cornelis Vreeswijk spelat in. Eller kanske någon annan artist som sjunger en ballad eller visa som Cornelis gjort. Tror det blir lite av varje här hos mig.
Inget nytt under solen... om du lyssnar på texten.
Du kan få låten i eget fönster här!
Polaren Pär var en återkommande figur i Cornelis visor.

Ett äldre album med tre lp-skivor som finns bland mina skivor.
I tv blev han känd som återkommande musiker i Ulf Thoréns "Var fjortonde dag". Ett program som jag gärna tittade på i min ungdom, då fanns det bara en kanal på tv:n.
Härligt klipp med den förträfflige Thorén själv. (Klicka HÄR så kommer Ulf i eget fönster.)
Mer hallåor från förr.
En rolig idé. Kanske minns du inslaget med räven på isen inne på Riddarfjärden?

Metronome var bolaget där Cornelis började med lite grimascher och ballader.
Eldkvarn spelar "Somliga går med trasiga skor" i tunnelbanan.
(Klicka här så får du Eldkvarn i eget fönster.)
En bra låt och kul liveversion i Fridhemsplans tunnelbanestation. Det händer roliga saker i Stockholms underjord ibland.

Utöver låtarna på albumet så står där från vilka skivor låtarna ursprungligen kommer. Det kanske går att läsa?
Avslutar med Anne-Lie Rydés fina version av "Deirdres Samba (Quem Te Viu, Quem Te Vê)".
Snyggt gjord video som du kan se i eget fönster.
Andra låtval från Cornelis visskatt hittar du här,

Ormet kryper
(Denna lilla pärla kan du få i eget fönster.)
Humor från 60-talet.
Veckans fönster nr 106.
Jag håller mig i Sverige och erbjuder fotot här under. Med tanke på annat tema i veckan (kolla här om du vill) så kan jag passa på att visa lite av den gamla "gallerian" som finns precis under gatukorsningen Kungsgatan-Sveavägen. Notera de fina kakelplattorna i sin snygga ljusblå färg. Den fina färgen finns också att beskåda i Slussens invecklade trafikkarusell.

En av Stockholms äldre tunnelbanestationer. Gröna linjenätet är det äldsta.
Andra fönsterbidrag hittar du här!
Spegling.
Hur är det då med speglingar? Ja du vet säkert att jag roar mig på jobbet ibland och tar självporträtt i spegeln i hissen. Här ett försök från veckan som var.
En slags självspegling?
Men över till mitt bidrag, som dröjt till lördag...

"Under en bro" kallar jag fotot.
Tittar du ut över vattnet kanske du ser ungefär var fotot är taget. Det är i Stockholm och ganska centralt, kan jag avslöja.
Andra fotobidrag här!
Lite äldre syntmusik.
Här kan du klicka och få upp musikklippet i eget fönster.
Lite speciellt med tanke på var DM filmade.
Så över till Heaven 17, nya namnet på den ena halvan från Human League när de splittrades efter några år och gick skilda vägar.
(Klippet i eget fönster här!)
Med en speciell hälsning till Bosse väljer jag "Geisha Boys And Temple Girls".
Passar på att ta med en annan video med Heaven 17. Kanske en signaturmelodi för Alliansen eller inte? Budskapet är väl inte helt rätt för borgarna... "Crushed By The Wheels of Industry" heter låten, - Work now!
Även detta klipp får du i eget fönster här.
Avslutar med en härlig grupp OMD (duo bestående av Andy McClusky och Paul Humphreys) och låten "Walking On The Milky Way". Orchestral Manoeuvres In The Dark gjorde en hel del hitlåtar under första halvan av 80-talet och var mer syntiga i början.
Klicka här och få denna video i eget fönster, fler låtar på höger sida att lyssna på.
Har du Spotify? Lyssna på "Enola Gay" här!
Enola Gay var namnet på det bombplan som släppte den första atombomben (fick smeknamnet "Little Boy") över Hiroshima som blev början på slutet på 2:a världskriget.
Även Heaven 17 finns på Spotify, lyssna på "Come Live With Me" här!
En "lustig" remix av DMs "Personal Jesus" hittar du här!
Återkommer säkert med fler bra syntgrupper från 80-talet i annat kommande inlägg!
Nytt liv

Nytt liv, men jag är ganska nöjd med det liv jag har!?
Temat kan tolkas på olika sätt. Visst kan man kalla SL:s uppsnyggning av tunnelbanestationer för nytt liv?

Lösrören i taket är bara en förändring.

Här syns att mer är på gång.
I entréhallen under korsningen Kungsgatan/Sveavägen pågår också förändringar.
Det får ni inte se här och nu, men jag visar också ett grått elskåp som fått nytt liv.

Det är elbolaget självt som gett flera konstnärer uppdraget att ge skåpen nytt liv.
Andra tolkningar på temat hittar du här!
Så kom det en recension...
Läs här om Cobhams spelning på Fashing! Men lite positivt kan man hitta.
Nu snöar det både i Sverige (Stockholm är ganska vitt) och i Norge.

Vägarna blir hala av snö och vind. Som här i Norge, snyggt med snön som blåser runt på asfalten. (lånad bild)
Snöovädret drabbar många, läs här från SVT.
Hoppas det går att komma hem. ;-)

Eget foto från i eftermiddags på Kungsholmen. Mycket blöt snö.
Hemmagjord
Visst finns det saker i mitt hem som är hemmagjorda. Hade temat kommit närmare jul kunde ni fått se ett pepparkakshus, det brukar vi göra till jul. ;-) Men nu har jag inte ens satt pepparkaksdegen ännu, så jag visar något annat i matväg. Laga mat är roligt och brukar bli gott. Här ett lite eget och enkelt recept på rullader.

Inte så mycket hemmagjort ännu... Men att skala och skära lök är bra att göra i förväg innan stekande och såstillverkande och annat pyssel.

Ännu inga soltorkade tomatbitar på oxköttet och ostskivorna för att hålla i allt.

Här pågår tillverkningen av oxrulladerna. Sedan i med tomathalvorna, så de blir lite stekta. Familjen tycker om mina rullader, med västerbottenost (riven och skivad) och soltorkade tomater.
Kanske inte så beständigt som en hemmasnickrad bokhylla, men gott. Potatisklyftor i ugnen eller bara kokt potatis fungerar bra till och lite sallad. Göra brunsås med stekskyn som bas brukar bli gott.
Mer hemmagjort hos Tisdagstema!
Konstigt?!

Fast detta kanske inte så många av de deltagande konstnärerna kan se? En del har ännu inte ens skaffat mobiltelefon. Så konstiga kan konstnärer ibland vara...
Men utställningen blir säkert bra. Välkomna om ni kan titta förbi.
ps. Jag närmar mig blogginlägg 2000, få se när firandet sker?
En bra slagverkare.
Här är det låten "Indian Sunset" de två framför. Texten är som vanligt skriven av Bernie Taupin, Eltons vapendragare under många år.
Här kan du få klippet i eget webläsarfönster!
Ray är ansedd av tidskriften "Music Business" som världens bäste slagverkare och den tredje bäste trummisen av samma publikation, inte illa. Utöver Elton John har han också bland flera spelat med Sting och Pink Floyd.
När jag ser klippet kommer jag att tänka på en annan duktig slagverkare. En tjej som medverkade i bandet bakom "Galenskaparna och After Shave" när de spelade revyn "Alla ska bada" gjorde intryck på mig. Letar runt lite på några sidor och får fram namnet Vanja Holm. Hon var duktig bland sina slagverk och höjde tempot flera gånger i revyn med sitt spel. Hon syns lite i detta klipp från "Alla ska bada".
Även här kan du få YouTube-klippet i eget fönster!
Konstiga vägar går tankarna ibland. Klart skoj var finalen i revyn. Blev lite livat i salongen, i alla fall på de främsta raderna. :-)
Vilket får mig att vandra vidare till den gamla filmen Ratata och den härliga låten "Var är tvålen?"
(Klicka här och få klippet i eget fönster.)
Povel Ramel har skrivit många härliga låtar och denna är en av mina favoriter. Inte mycket till slagverk här inte, men en Martin Ljung i högform. Det slår också bra, han hade en härlig basröst.
Historisk humor.

Exempel på Don Martins härliga humor.
Kom att prata med en god granne om tidningen "Svenska MAD". Han har en bunt tidningar nere i källaren och vi skrattade åt minnet av Don Martins sköna figurer och MADs roliga filmparodier. Jag minns "SOS på sidan" och grannen kom ihåg en speciell parodi på IKEA katalogen. Få se om han kan få fram det numret av Mad, då kanske det dyker upp lite Mad här i bloggen.
Ursäkta röran i SvD lyckas ibland.

och den här

Bildligt talat #45
Fatta svåra beslut.

Missat ett tunnelbanetåg...
Ibland blir det långa arbetsdagar. Det finns alltid saker som man vill/kan göra innan "slut och tack för idag". Ibland har kontoret tömts på folk under tiden och jag är en av de sista som går därifrån. Andra dagar sitter en del kvar när jag själv lämnar kontoret. Vi har flextid och det är skönt att ha den friheten.
Beroende på vad du själv gör om dagarna kan kanske meningarna ovanför kännas igen?
För länge sedan hade jag ett arbete där dagens arbete verkligen var slut när jag själv slutade för dagen. Var jag ledig, ja då var jag ledig. Det kan med backspegeln påkopplad kännas som en friare tillvaro än den jag har idag. Jobbet i sig, "trappsnigel" på Södermalm i Stockholm gav mig bra kondis och gav mig också bra lokalkännedom på Södermalm. På den tiden var jobbet ett beting, dvs när jobbet var klart så var jag ledig resten av (arbets-)dagen. Reklam som delades ut var frivilligt. Ville du inte dela ut reklam fanns det alltid någon annan på kontoret som behövde extrapengar och glatt tog reklamen på distriktet för att dryga ut månadslönen. Senare försvann betinget och reklamen blev ett nödvändigt ont som måste delas ut (till mindre ersättning).
Helt annat än mitt arbete idag. Jag har en annan typ av frihet idag och jag vill inget hellre än att fortsätta med vad jag pysslar med. (Så känns det i alla fall just nu.) Trevliga arbetskamrater och ett arbete som ofta känns viktigt och meningsfullt, det jag gör. Dela ut posten är viktigt på sitt sätt, men det ställs inte några högre krav på dig som anställd. Som fd postis kan jag tycka att servicekänslan inom Posten verkar ha krympt.
Denna drivkraft, att det jag gör betyder något, vet jag att ganska många känner när de vaknar upp inför en ny arbetsdag. Den känslan/kraften ska du vara rädd om.

Trähäst i en lekpark.
Samma sak var det med ett annat jobb där jag ständigt kände det som att jag var påkopplad. Det var viktigt, ständig utveckling, nya infallsvinklar och belöning när det kom lite (dolda) tack eller att jag såg en positiv utveckling. Jag brydde mig om min och andras situation, en hel del arbete förbereddes inför morgondagen. Annat skulle slutföras, det hände att saker blev gjorda mer eller mindre på min lediga tid (fritiden). Visst hade jag lång sommarledighet under dessa år, men det kändes efter tiotalet år som att sommarsemestern och lite andra ledigheter inte gav tillbaka all den tid som jag gav. Jag kände mig utbränd på något sätt. Kan inte heller påstå att lönekuvertet var så stort att det dämpade alla "umbäranden". Det jag led mest av var att familjen blev eftersatt. Det var ju inte bara mina egna barn jag brydde mig om. På slutet kände jag att jag inte längre kunde/ville ge så mycket, så jag valde en annan väg.
(Jag tror kanske att du kan ana vad för arbete jag hade under dessa tiotalet år?)

Några gamla förköpsremsor för sl-resor.
Har även haft arbetsår med olika "kulturarbeten" i perioder. Ibland ganska fattiga år (ekonomiskt sett), men positiva på ett mer otydligt sätt. Kultur i olika former har alltid intresserat mig. Jag anser att det måste finnas utrymme för kultur, olika kulturyttringar är viktiga för så många, både skapare och kulturkonsumenter och det inspirerar samhället i stort till stordåd.
Låter kanske luddigt och kryptiskt, men så värst mycket tydligare blir jag inte här och nu. Kultur behövs, punkt slut!
Ibland verkar inte våra styrande politiker inse detta. Kulturen lever ofta en tillvaro i marginalen, den anses inte närande utan mer tärande på ekonomin. Kulturen väger tyvärr lätt mot andra intressen i samhället. Det märks speciellt i ett samhälle där pengar är ledordet.
Tänk om något politiskt parti skulle våga lyfta fram kulturen och inte bara omnämna den i en bisats i partiprogrammet!? Jag kan ju alltid få drömma.

Frostiga löv en kall novemberdag.
Fönster på Åsen.
Nu när det är valfritt så väljer jag ett fönster sett från två håll. Passade på igår när jag tog en promenad upp till torget vid fd postkontoret och Medborgarhuset. Kanske känner du igen utemiljön? Eller har testat maten där inne. Det var ett konditori i lokalerna förut. De brukade ha vad de kallade "höstsemlor" där.
Redan har torget fått en stor gran, även om julen är en bit bort.
![]()
Ganska ful gran...
Vad gör man inte för ett fototema? Det var isande kallt där ute utan vinterjackan.
Andra fönsterbidrag hittar du hos Susanne.
Det svänger!
Låten "Ivory Tattoo" här i YouTube-klippet. Bandet här från Mountreux jazz festival 1976 bestod av Cobham på trummor, George Duke på keyboard, John Scofield på gitarr och så Alphonso Johnson på bas. Klicka här så får du klippet i eget fönster.

Här skymtar Christophe Cravero på fiol och en stående Cobham.
Ibland låtar det såå bra, ett härligt sväng. Billy Cobham på Fashing visade hur tajt en trummis kan vara. Slog hårt gjorde han också, han fick skruva på cymbalerna ibland. ;-) Blev glad att få höra gamla "Crosswind" i lite ny tappning!
Har du Spotify kan du lyssna här! Den längre sviten "Spanish Moss" i början av lp:n "Crosswind" är njutbar än i dag, precis som titelspåret. :-)
Hans makalösa trumspel märks rätt bra i klippet här under. Låten heter "Rush Hour".
Här får du klippet i ett eget webläsarfönster!

Billy Cobham Band på Fashing. Från vänster på scen; Christophe Cravero (elpiano och fiol), Junior Gill (steel pan och slagverk), Billy Cobham (trummor), Fifi Chayeb (bas), Jean-Marie Ecay (gitarr) och Camelia Ben Naceur (på keyboard).
Alla musikerna fick utrymme under kvällen, men mest ljus på Billy Cobham såklart. Det kom mot slutet ett ca tio minuter långt trumsolo där Cobham bland annat använde fyra trumstockar! Länge sedan jag hörde ett trumsolo på en konsert.. alla andra fem musikerna klev av scen under detta solo. Jag insåg medan jag lyssnade att det ibland påminde om Frank Zappas musik. Lite av samma tvära taktbyten och lekfullhet i låtarna, men ändå knivskarpt. Jag kommer nog att lyssna lite extra mycket på denna sköna musik ett tag framöver.
Bredvid Fashing ligger Oscars och när vi klev ut från Fashing på Kungsgatan så klev samtidigt musikalpubliken ut från "Sugar - i hetaste laget". Lite annan underhållning på teatern, jag tror ändå behållningen är mer minnesvärd för oss som hört Cobham. En härlig kväll hade vi säkert alla.
Har tyvärr inte sett någon recension från Cobhams spelningar, men det är ju långhelg och ingen DN i brevinkastet idag. Kanske kommer det lite recensioner, Billy Cobham är ju ändå ett stort namn inom fusion.
Undrar vad Pialotta har för tema på sin "Musik&fotoAutomaten" den här veckan?
Ännu ett kryss.
Trött efter konserten på Fashing igår. Det var andra kvällen när Billy Cobham spelade trummor. Vill inte missa denna legend när han nu besöker Sverige på en världsturné. Han har lirat trummor med Mahavishnu Orchestra på "Birds of Fire". "Birds of Fire" är en milstolpe i jazzfusion, precis som hans egna första soloalbum "Spectrum" även om jag själv gillar "Crosswinds" mer.

Billy Cobham presenterade sina bandmedlemmar och tackade publiken.
Jag respekterade förbudet mot att filma eller ta blixtbilder på Billy Cobham. Då blir det lite suddigt. :-)

Härligt, distinkt tryck i Cobhams trumstockar. Pigg 66-åring som såg ut att trivas på scen.
Alla bord utsålda sedan länge, så det blev ståplats. Ganska skönt, jag flyttade runt lite. Kom isär från kompisen Benke och begav mig hemåt i fredagsnatten. Mycket folk på stan och mycket poliser och ordningsvakter i Liljeholmen när jag bytte tåg.

Väldigt lugnt denna fredagskväll, kanske för att poliserna var där?
Återkommer troligen till Billy Cobham i annat inlägg...
Fredag och fototema.
Ha ha. Jag märkte efter publicerandet att Sinneskatten ville ha något vitt eller blått. Hur kunde jag missa det? Kanske saknaden av fototemat Fredagsfärger kom till uttryck att jag valde och istället för eller. Fredagsfärger var ofta två eller tre färger...
Finns det fler bloggare som saknar det fototemat?
Andra, säkert skarpa foton till "Tema fredag" här!
Sista höstträningen...
Just nu, i månadsskiftet mellan oktober - november hände något på fotbollsplanen. Plötsligt försvann alla ungdomar som tränade fotboll på planen. Även belysningen slocknade, försvann och när jag passerar förbi efter arbetsdagen så är det helt tyst och mörkt där det nyss var så fullt med liv. Fotbollsplanen ligger där öde.

Några ungdomar tränar fotboll sen eftermiddag.
Går att vrida på temat. Kan sakna något som försvann för ganska många år sedan. Visst går mycket att sköta på helt andra sätt idag. På den tiden denna blankett behövdes på postkontoret såg vårt samhälle helt annorlunda ut. Ibland saknar jag det, på något sätt. Allt var inte så komplicerat kan jag tycka.

Tänk när det fanns postkontor över hela Sverige.
När jag samlade småpengar (många ören) i en sparbössa som jag tömde med jämna mellanrum och förde in summan i min sparbankbok... Man fick något slags frimärke i bankboken och en stämpel. Det var viktigt med stämplar. Undrar om det fanns någon som skötte om stämplarna förr, som hade det som arbete?
Tänk när det fortfarande delades ut lönekuvert där den ihoparbetade lönen låg i reda pengar i kuvertet.
Om det var bättre förr? Det vet jag inte. Men det var på ett annat sätt.
Andra "försvunna foton" finns här!
Frostigt
Berglin träffar rätt.

Mer Berglin och andra serier här!
Blivande högvakt?
Så här såg det ut.
Härligt! Fototriss är tillbaka efter ett höstlov och som tema del 9 av ett återkommande tema då och då "Så här ser det ut där jag är idag".

Nu är det måndag, men igår hann jag inte lämna in. Men mina foton är från igår. Jag har försökt skapa lite olika känslor med fotona, få se om det uppfattas så av dig som tittar på dem?
Foto ett.
Foto två.
Foto tre.
Berättar kanske lite om söndagen där jag var/är. Ska bli spännande titta runt under veckan hos andra deltagare i Fototriss. Det blev en minnesvärd dag. :-)
Andra bidrag här, 
Kärleksmusik.
Här får hjärtat styra! Denna vecka vill Pialotta höra lite kärlekslåtar och visst finns det mycket musik kring detta tema.

Knepigt med valen av låtar, men just nu blir det dessa kärlekslåtar.
Vi börjar med en gammal härlig låt "Fire". En fin liveversion med Bruce Springsteen!
Vill du ha låten i eget fönster, bara klicka här!
Låttexten beskriver perfekt den där starka, tidiga kärleken. :-)
Så vill jag även bjuda på en av "the Boss" egna låtar "Thunder Road", precis så här har jag upplevt honom livs levande. Bruce Springsteen bjuder på sig själv, det är kärlek det också.
Även denna härliga låt kan du få i en egen visning, klicka här.
Puh! Efter denna känslomässiga urladdning tar vi det lite lugnare. Även instrumental musik kan förmedla en kärlekskänsla, tycker jag. Musikstycket "Cavatina" från filmen "the Dear Hunter" tycker jag är mycket vackert och det ger mig främst känsla av kärlek och ömhet. En som är känd för att spela detta stycke är John Williams (obs! inte samma kille som gjort filmmusiken till Star Wars och Indiana Jones filmerna. Denna John Williams var med i gruppen Sky och är klassiskt skolad gitarrist.).
Men här är det Per-Olof Kindgren (inte J Williams) som spelar stycket.
Såklart att du kan få även detta musikklipp att dyka upp i eget fönster.
Så över tillbaka till tydlig kärlek i sångtext och allt. Börjar med Frank Sinatra, denna mästare på frasering och leverans av rätt banala sångtexter. Sammetsrösten som så självklart levererade, här "I Get A Kick Out Of You".
Klickar du här så får du "Frankie" i ett eget fönster, med flera låtar till höger på YouTube sidan.
En fin text.
My story is much too sad to be told,
But practically ev'rything leaves me totally cold
The only exception I know is the case
When I'm out on a quiet spree
Fighting vainly the old ennui
And I suddenly turn and see
Your fabulous face.
I get no kick from champagne.
Mere alcohol doesn't thrill me at all,
So tell me why should it be true
That I get a kick out of you?
Some get a kick from cocaine.
I'm sure that if I took even one sniff
That would bore me terrific'ly too
Yet I get a kick out of you.
I get a kick ev'rytime I see
You standing there before me.
I get a kick though it's clear to me
You obviously don't adore me.
I get no kick in a plane,
Flying too high with some gal in the sky
Is my idea of nothing to do,
Yet I get a kick out of you.
Bette Midler har gjort fina låtar, som "the Rose". Här gör hon en energisk cover av "Beast of Burden", extra roligt vem som är med i videon.
Klicka här och få videon i eget fönster.
Visst kan man se kärleken som något som belastar och komplicerar tillvaron? Men kärlek kan också vara som en religiös upplevelse, ett himmelskt tillstånd. Tror knappt det finns någon bättre låt än Depeche Modes "Personal Jesus" att beskriva detta tillstånd.
Kanske vill du höra mer Depeche Mode, klicka här och leta vidare bland klippen.
Nu får det räcka. Det har varit mycket kärlek i helgen, jättetrevligt.
Tillbaka till vardagen, om än lite mjukt...
Andra bidrag här, 













