Erik "Semlan" Klings blandade intryck

Andra bidrag till fototemat finns hos Mimo.

Susanne (som håller i fönstertemat) undrade själv i tidigare inlägg vad är stort? Jag väljer ett fönster som inte är gigantiskt, men helt klart stort och i spegelbilden syns en stor glasfasad till ett hotell vid Norra Bantorget. I kvarteren runt Centralstationen byggs det flera nya kontorshus och ännu något hotell, de flesta med stora glasfasader. Undrar om inte marknaden är mättad nu med flera nya hotell i centrala Stockholm? De verkar ju inte bli fullbokade ens nu till kronprinsessans bröllop i juni...
Hur som helst, här är mitt (ganska) stora fönster.


Detta är fönster nr 86.



Andra stora fönster här,

Ja, vi är ju där nu! Det är sommar (en månad kvar till Midsommar!) och snart börjar sommarfestivalerna och utomhuskonserterna. Pialottas tema i Musik&FotoAutomaten ligger helt rätt när hon ber oss välja ut några sommarlåtar. 


Sommarfika med extra underhållning av sjötrafiken.

Detta är Bengt Sändhs låt, här framförd av Stefan Ström i somrig miljö. Nu är den förbannade sommaren här!

        
         (Samma låt i eget fönster.)

Just denna sommar verkar det bli mycket insekter! Fullt med bladlöss, mycket myggor redan nu och en massa fästingar. Hoppas det inte blir en sådan där jobbig getingsommar också... Sändhs låt verkar passa bra denna sommar. ;-) 

En låt som har spelats in av många olika artister är Gershwins Summertime. Låten ingår i George Gershwins "Porgy & Bess" och är en riktig pärla! JOdå jag vet att den inte är svensk utan amerikansk, men en kvinna med mycket känsla i rösten kom till Stockholm och Gröna Lund -69 och här är hennes version, hennes tolkning. Så på sätt och vis är den lite svensk eller hur?


Janis Joplin, mmm.  (Låten "Summertime" direkt på egen YouTube sida!)


Södermalm i Stockholm med blommande äppelträd.

Stoppar in en Eurovision Song Contest bland sommarlåtarna, det är ju finaldags i Oslo (utan svenskt bidrag för första gången i finalen). Jag tycker låten är ganska mysig,trallvänligt när Family Four sjöng "Härliga sommardag" 1972 livs levande med full orkester. Ännu var bestämmelserna att alla skulle sjunga på orginalspråket. Ingen har väl glömt vilket land och vilken grupp som vann när man fick sjunga på engelska?! Fast året innan hade Malta eller Nova som de fick döpa om sig till försökt med "You're Summer". (Vill du höra, klicka här!) Vill minnas att låtvalet -72 skedde i tv-showen "Hylands hörna" den senvintern, en låt per vecka.

        
         Family Four i eget fönster, klicka här!

Texten skrevs inte av Peter Himmelstrand, han har annars skrivit många låtar under 60- och 70-talet. Låtar från Himmelstrands penna är bland andra, "Det börjar likna kärlek banne mej", "Gå och göm dig Åke Tråk", "Det blir alltid värre framåt natten", "Håll dig till höger, Svensson" och "Tio mil kvar till Korpilombolo" som Agnetha Fältskog sjöng -72. 

Flera av Astrid Lindgrens berättelser utspelar sig mest i sommarmiljö. Saltkråkan, Rasmus på luffen, Alla vi barn i Bullerbyn och vad vore Emil utan den småländska sommaren? Väljer ett klipp från Rasmus på luffen med härlige Allan Edwall och luffarsången. Fin sommarmiljö i slutbilderna. 


(Även denna video kan du se i eget fönster här!)

Lite somrig musik... och ett par nytagna somriga foton. 
Den här gången blev det väl rätt Pialotta? :-)


Andra foto&musikbidrag här, 

Ett hus på Bellmansgatan får bli mitt färgbidrag denna vecka.

Färgerna är benvit och blå och fotot från Södermalm tycker jag stämmer ganska bra. Vädret är inte lika vackert idag och det verkar som helgen ska fortsätta med lite grått väder. Ingen blå himmel idag i alla fall.
Bellmansgatan kanske får dig att tänka på en serie böcker (och filmer)?


Andra bidrag här,    

                      

Just nu verkar det vara varannandagsväder. Varje soldag tar jag tacksamt emot. Det känns som jag fortfarande har underskott på sol efter den långa vintern. Men nu är det fint väder för andra dagen i följd, tack för det! 


Att hoppa av från den vanliga "hem från jobbet"-resan och ta en promenad i solen är skönt, livsbejakande. Här syns delar av Stockholm från Söders höjder.


I måndags var det fest. En riktigt rolig fest, fick möjlighet träffa många bekanta ansikten igen och en del nya bekantskaper. Du kanske tycker att en måndag är en dålig dag för fest? Men när det handlar om kulturarbetare så är måndag en bra dag. Teatrar och andra inrättningar har sällan föreställningar på måndagar, så det är en lämplig dag för många att göra något skoj på kvällen. Men det gör också resten av veckan lite låghalt. Men sådana smällar får man ta och det gjorde jag gärna när ems trummade till fest.

     
Festen har börjat på Clustret. (Klicka på de små bilderna.)

Det var musikstudion ems som hade mingel och visning av sina uppfräschade lokaler och senare på kvällen fest på Clustret som ligger i anslutning till Münchenbryggeriet där ems har sina lokaler. Festen höll på till långt in på natten, så som en bra fest gör.


Lars Larsson gömmer sig för kameran och studiochefen Mats (propert klädd) i intresserat samtal.

Det bjöds på både buffé och öl alternativt vin. Tre barer i lokalen gjorde väntan på att få glaset påfyllt minimal. Lokalen var lagom stor för oss ungefär trehundra festdeltagare.
På ems hemsida finns en rolig kortfilm från 70-talet (från Kungsgatan) med gamla PDP 15 som styrde en större synt (egetbygge av ems tekniker) med gates/tongeneratorer som påminner om ett rymdskepps styrpanel. Där är det en ung tonsättare vid namn Tamas Ungvary som syns (hans musik hörs). Han tillhörde dem jag träffade på festen, ett trevligt återseende. Rolf Enström och Lars-Gunnar Bodin var ett par av ganska många tonsättare som jag såg på festen.

 
Flera emsare, Tamas strålade och sa att han har Qigong att tacka för mycket...

Under kvällen var det flera som underhöll. Två killar från USA kallade sig AUX88 och jag gillade deras show, fanns lite vibbar från gamla Kraftwerk. Clustret bjöd på öronproppar och det behövdes!


AUX88 på scen i sina röda overaller.

Roligt hade jag, kvällen förgyllde början på denna vecka. Precis så blev det igår också då jag "snubblade på" en 55 åring som fick en födelsedagsfest (Johnny var festfixare och värd) ute i den ljumma kvällen. Småtrevligt kalas även för en senkommen gäst och Johnny lät mig också få smaka på en mycket god whisky, får återkomma om detta i annat inlägg. God whisky får mig att minnas klubben "Kapten Haddock" som hade möten på båten Argus när den låg vid Söder Mälarstrand, mittemot studion. Föredrag om något whiskydestilleri på mötena och så whiskyprovning. Undrar om de fortfarande träffas?
Just det, måste bestämma datum för den där provningen jag fick...  


Födelsedagsbarnet Hasse till vänster och en annan Hasse till höger. Grattis "Hasse Sax"!

Kul när det händer saker... om inte annat så slipper jag ta tag i mer trista ting... Den bistra (?) verkligheten finns alltid där och pockar på uppmärksamhet. Bara att försöka ha så roligt man kan och skratta så mycket det går.
Vadå verklighetsflykt? Jag dansar ju, jag dansar ju!


Andra reflektioner här, 

                                   

Some days with nice sunny weather have given me more watery pictures to share. Here are a few. Still it is the lake Mälaren that give you the water and we are near the town Stockholm, in the suburb of Aspudden and also near the city of town (third photo).


Nice weather and many passangers choose to sit outdoors during the boatride.

One of many steamships that goes from near the town hall (Stadshuset) out to Drottningholm and back again or to other ports in the lake Mälaren, like Strängnäs and Mariestad.


First bridge is Essingeleden, the next one is the beautiful Västerbron. Behind that is the city of Stockholm with the Town hall and the old town.


The town hall and you may also see some of the old white steamships (on the far right).

I love Stockholm with all the water, specially in the summertime.



Other watery photos here,    

Det är inte alltid som konst berör. Men en del konstverk gör det, som dessa fyra män i båten.



Offentligt konstverk på Hornsgatspuckeln, här ligger också många gallerier...


 
Närbild på två av de fyra gubbarna.

Vad vill konstnären berätta? Varför formligen skriker det ut ångest från de fyra båtresenärerna? Vad har de varit med om? Eller är det målet med resan som får deras ansikten och gestik att ta detta uttryck?
Det går inte att förbli oberörd.
Konstnären heter Sture Collin och skulpturen har han gett namnet "Dårarnas båt".
Detta konstverk finns i tre versioner, den står också i Vasaparken i Västerås och den tredje finns på Sockenplans tunnelbanestation.
Han deltog i en sommarutställning i Örebro 2008, Collins gubbe finns här.
Ett annat konstverk kan du se om du passerar Örnsköldsvik eller kolla här.

Det är hög konstkoncentration på Hornsgatspuckeln. Några av gallerierna hittar du här! Här är ett annat galleris hemsida.
Att vandra längs Hornsgatan (norra sidan) från Slussen till Mariatorget och titta in på några gallerier är en trevlig liten vandring, inspirerande. Testa får du se!



Andra bidrag här, 

                              

Jaha, Helena (som håller i Fototrissen) väljer ett tema som jag oftast gör allt jag kan för att undvika, överexponerade bilder. Hon skriver vidare; En bild kan ju både vara överexponerad av misstag och helt medvetet. Det kan bli snygga effekter med delar av bilden överexponerad, så experimentera på och se vad ni kan få fram för resultat. Har ni ingen systemkamera som ni kan justera exponeringen i, så går det ju faktiskt att trixa med det i ett bildbehandlingsprogram också i efterhand.
Jaha. Denna söndag har det regnat hela dagen, så ganska svårt få till en överexponering... få se om det lyckas?



En solig Mälarsluttning och varmt var det också.


Ett sant nöje?


Inte alltid som tekniken är med till 100 procent...

Jag minns solen och värmen tidigare i veckan med saknad...
därför blev det ett deltagande även denna triss. :-)


Överexponerade tolkningar här, 

Tydligen något som finns i Japan.
Härligt konstverk är det! Får mig att tänka på Spielbergs film "Närkontakt av tredje graden"...


Kossan.se

Just nu tillhör klippet favoriterna på Kossan.

Någon som kanske vet vad detta är, vem har gjort denna härliga "speldosa", var finns den (Japan är stort)?

Bjuder på detta igenmurade fönster som Susanne vill se när fönstertemat kör för 85:e gången.
För dig som passerar centrum av Stockholm regelbundet tror jag du kan se på vilken byggnad fönstret finns, eller snarare var fönstret inte finns.



Tips till den som inte känner igen byggnaden. I sensommar kommer Ennio Morricone och Björk att få Polarpriset från kungens hand inne i denna byggnad. De olika Nobelprisen (bortsett från Fredspriset) brukar också kungen dela ut från scenen inne i denna blåa byggnad. Själv har jag sett konserter med grupper/artister som Bruce Springsteen, Frank Zappa, The Who, Keith Jarrett, Supertramp, Gentle Giant, Moody Blues, Sky, Jethro Tull, Manfred Manns Earth Band och Andreas Vollenweider för att nämna några. Några Polarvinnare, men de brukar uppträda på större arenor när de passerar förbi på någon världsturné. 


Andra fönsterbidrag här,

                                   
                                    Som blivit liggande till lördag, så kan det bli. Lördagsreflektion!


Spontanmusik på Disets veranda.
Håkan Steijen med lånad gitarr spelade några av sina nya visor, här "Möte med Cornelis".

Det känns som det mesta står och stampar på stället just nu för mig. Ute i naturen är det en väldig fart på alla växter som skjuter nya skott och allt börjar grönska. Bara under den senaste veckan känns det som vi gått från vår till sommar.
Men för mig själv känns det inte så grönt. Vill inte gå in på detaljer, men här följer en kanske lite kryptisk förklaring. Ibland lämnar jag material ifrån mig och sedan är det bara att vänta tills motparten kommer med sitt drag, sitt beslut. Kan vara en jobbig väntan, en väntan där jag inte har någon direkt kontroll. Jag är ganska van, så här är det mellan varven. Inget att göra åt, men ganska jobbigt läge. 
Nu har jag hamnat i ett sådant läge, jag "bara" väntar. Med lite otur hinner inte beslutet fattas före ett visst datum och då blir det en lång väntan över hela sommaren, tills i höst. Visst, jag har att göra över sommaren så jag är inte sysslolös. Kan bli svårt klämma in en semester, men det gör inget, kvällarna är långa på sommaren och Stockholm är en fin sommarstad. Men det vore trist att inte få veta förrän i september om det jag nyligen gjort faller i god jord eller inte. Men mycket ligger still under sommaren, tyvärr.


Blev lite irländska visor och även lite "guitar picking" på Disets veranda, riktigt trevligt.

Hur ofta sitter du i ett arbetsmöte? Det kan onekligen se väldigt olika ut på olika arbetsplatser. Där jag rört mig de senaste åren är det en hel del möten. Det är en del av arbetsprocessen och de flesta möten som hålls behövs. Kanske inte alla som ser det så, men jag tror mig ha fattat galoppen. Inte alltid vi hinner med allt som skulle behandlats på mötet eller så dyker det upp saker som förändrar förutsättningarna bara dagar efter det att mötet beslutat något.
Så kan det vara inom tjänstemannasektorn. Mycket möten, planeringsmöten, utvecklingssamtal mm för alla verksamma lärare. Just nu pågår väl de sista betygsättningsmötena?  
Även inom kulturens vida område blir det en hel del möten och väntan på beslut. Som i vintras pågick en process där allt stöp beroende på pengabrist och det i ett ganska sent läge. Riktigt dålig tajming för mig personligen (och en del andra involverade i projektet). Trist när det blir så, men inget att hänga läpp över. Det blev en del skapande på vägen och det var jätteroligt. Men jag vill inte bara gå och skrota i väntan på beslut (på något möte).
Det finns ju annat att fylla tiden med! Har väckt liv i mitt eget skrivande och det lär påverka bloggen lite framöver. Det är faktiskt Håkan Steijen som med sin energi smittat av sig på mig. Ny skiva har han just givit ut och troligen snart även en ny bok. Han deklarerade att sista punkten är satt. Får nog dra ner på mitt deltagande i fototeman och bloggens inlägg kan bli färre framöver. Hur ska jag annars få tid till mitt skrivande? Och allt skönt varande på eftermiddagar och ljumma kvällar. Nu har det utlovats en skön svensk sommar av en norsk väderleksgubbe, det tror jag på tills jag blivit motbevisad. Skrivande här, skrivande där. Njuta av vänners sällskap och sommar! När vi har den ljusa sommaren framför oss tror jag det är många som lägger mindre tid på bloggandet.
Men jag kommer inte att stänga bloggverksamheten, långt ifrån. Det kommer att dyka upp regniga sommardagar också och då kan lite bloggande pigga upp.
Sen solig eftermiddag på Diset blev det spontant lite levande musik. Jag njöt i fulla drag! Fotona är från detta tillfälle.


Håkan trivdes i eftermiddagssolen.

(Torsdagsreflektion v. 20) 

Jag misstänker att den som håller i Fredagsfärger (Vem är det förresten?) gärna vill se blommor med tanke på färgerna gul och lila. Ganska ofta är färgerna sådana att jag starkt misstänker ett stort blomintresse.
Ibland är jag lite lat och faller för enkla lösningar (läs foto på blommor). Men ofta vill jag gå emot det uppenbara. Finns en del bloggare som jag tycker tar mycket vackra foton på blommor, så det överlåtar jag med varm hand till er. Hellre ett foto med lite udda motiv (vilket inte riktigt är fallet denna vecka, solnedgångar är ju ganska populära motiv). Den här veckan blev det kvällsutsikten som en kär vän kan njuta av varje dag på Ormberget (i Gröndal). Fotot togs när OBE lyckats få till en träff. Hoppas det snart blir en ny chans för OBE att träffas och vara lite mer kreativa!
Inte utan att jag är lite avundsjuk över vännens fina utsikt. :-)


Det är bakom ön Stora Essingen som solen håller på att gå ner. Molnet färgas lila.



Andra färgbidrag här,


ps! Måste vara småjobbigt att inte ha någon dator, kan jag tycka. (Syftar på vad den som håller i fototemat skrivit.)

Kan inte låta bli (he, he) att visar upp ett annat foto också. Detalj från min datahörna där färgerna gul och lila också hänger. Den lilla munken fann jag nere i Italien i en "kyrkoaffär" och den skyddar numera min dator från elaka virus och annat teknikstrul som kan förstöra mina trevliga stunder vid datorn... utöver lite mat och goda viner var helgonet det enda som kom med hem från senaste Italienresan. Jo, jag köpte en vitlökspress och en spaghettislev också. :-) 


Några korthållare och andra band från mässor och demodagar och så min skyddsmunk (helgon). 

Ibland blir det fel... så där väldigt fel.
Cinemateket/Filmklubben ute i Filmhuset på Gärdet visar mest en massa äldre filmer. Det är SFI (Svenska filminstitutet) som bland mycket annat filmarbete också håller liv i Cinemateket. De har olika teman och det är speciella serier om någon regissör. En del filmer visas nog mest för att filmvetenskapsstudenterna ska få chansen att se någon viktig film, som Citizen Kane eller varför inte en film med Buster Keaton som Generalen. Jag pluggade själv filmvetenskap där sent 70-tal. Ofta såg jag flera filmer per dag och ofta var det i Filmhusets biosalonger. Hur som helst, nu är det ganska länge sedan jag hade ett aktivt medlemskort och såg film ute på Filmklubben... kanske dags bli medlem i höst? 

 
En fin stillbild som visar vad filmen till stora delar kretsar kring, en änka och järnvägens utbyggnad.

Kom att tänka på en filmvisning under 80-talet då jag blev väldigt irriterad i samband med visningen. Det är inte så konstigt att jag gör kopplingen. Häng med, det finns en tunn tråd till filmmusikkompositören Ennio Morricone som just har blivit tilldelad Polarpriset (utdelas i sensommar).

                      
                     Filmmusikkompositören Ennio Morricone.

Filmklubben visade "Harmonica, en hämnare" en av Sergio Leones spaghettiwesterns. "Once Upon a Time in the West" är originaltiteln som hänger ihop med andra filmer om Amerikas unga historia som Leone gjorde. Historien är snarlik ett operalibretto och filmen handlar om när järnvägen byggdes genom landet. Några skurkar och banditer, med olika arbetsgivare, några jobbar för järnvägsbolaget. Så en hämnare spelad av en ung Charles Bronson (dvs inte så rynkig ännu). Hans mål är att träffa på en speciell skurk (bra skådespelad av Henry Fonda) och hämnas oförrätter från sin ungdom. Allting berättat med snygg filmmusik av Ennio Morricone. Harmonicas tema (har du Spotify klicka här för annan version!) med det sorgsna munspelet förekom ofta som musikbakgrund bland isdansare i VM och OS. Så kanske känner du igen Morricones musik utan att ha sett någon av de äldre westernfilmerna. 


En del scener från öppningen av westernfilmen.

Redan nu vill jag varna från fortsatt läsning om du inte sett filmen och inte vill veta slutet för att du tänkt se filmen. Då ska du INTE klicka igång klippet med filmsekvensen som förklarar hämndtema och där Ennio Morricones fina filmmusik hörs.

        
         Dessa minutrar är just de som saknades i Cinematekets visning den där kvällen... 

I den här filmen är arenan där slutduellen sker inte lika tydlig som i t ex "Den gode, den onde och den fule". Men hur dessa westerns byggs upp till finalen går igen i flera av Sergio Leones filmer. Det finns (utöver Morricones musik, med olika teman för rollfigurerna) många bitar i berättandet som påminner om en operaföreställning.

Just den där Cinemateksvisningen av "Harmonica, en hämnare" saknade hela den akt/del av filmen som innehöll slutduellen. Där satt vi ett helt gäng och njöt av filmen på stor duk och så kom inte finalen! Jo man fick se sista slutdelen, Henry Fondas öde och så där Leone svepte med kameran över landskapet, där vi såg Harmonica rida iväg och där änkan Jill (Claudia Cardinale) erbjöd mat till järnvägsfolket som just nått fram till änkans gård med järnvägen och så kom eftertexterna rullande.
Jag blev som galen och rusade upp och sprang fram till den salongsvakt som just tänkte tända i biografsalongen.
-Det fattas ju hela slutduellen! Kolla med maskinisten, han måste ha missat en rulle, sa jag till vakten.
Så sprang jag fram medanför bioduken och började förklara problemet för den fullsatta salongen.
En del i publiken hade rest på sig för att gå, men jag övertygade alla om att de inte fått se hela filmen, att den förklarande slutduellen mellan Henry Fonda och Bronson inte visats. Så hela publiken satte sig igen. Jag försökte förklara det ologiska i att vi inte fått se skurken bita i sanden. Det övertygade nog fler i publiken om att de faktiskt inte fått se hela filmen.
Nu kom vakten tillbaka och sa att han hört med maskinisten och att hela filmens alla akter/delar visats.
Jag protesterade högljutt, men det hjälpte inte. Den som tagit ut filmen ur kylen dagen innan inför visningen måste ha missat denna viktiga del av filmen kvar i kylen. Det fanns ingen slutduell att visa denna kväll. Jag protesterade vidare (lite lamare för varje gång), men kvällen var förstörd. Mina kompisar lugnade ner mina upprörda nerver med en öl på någon restaurang nära Karlaplan, eftersom restaurangen Helan & Halvan redan stängt ute på Filmhuset.
Jag kommer faktiskt inte ihåg om Cinemateket visade om filmen igen med alla akter/bitar med i visningen vid senare tillfälle, men jag tror inte det. Säkert har de en komplett film idag, för det kan väl inte vara samma filmkopia som saknar det viktigaste!?


Roligt foto på de fyra huvudrollsinnehavarna och regissören Sergio Leone i mitten.

Så är den historien med lite koppling till Ennio Morricone berättad. Grattis till Polarpriset Ennio!

Det blev en lång lördag ute i solen, med en lång stärkande promenad, besök på café, glassätande och stort välmående i drygt 20 graders solsken. Sommarens första besök? En slags förhandsvisning ...?! Under promenaden blev det en del fotograferande och flera kan hamna i kategorien "olika nyanser av styrka". Jag väljer ut tre av dem, alla foton är mindre än ett dygn gamla.
Trist att Helena (med familj) blev sjuk efter Italienresan. Tur att hon fick styrka nog att få fram veckans Fototriss. Skickar en "krya på er"-hälsning med denna triss.
Till alla fotobloggare och andra besökare hoppas jag att ni ska kunna hitta någon favorit i min triss.

                                        

Börjar med att visa lördagens väderläge.


Stark sol ger skarp skugga. Naturens styrka syns också till vänster där några vitsippor tagit sig upp genom fjolårslöven för att få sol.


En starkt revirtänkande svan jagar bort ett par gäss. Dramatik i en annars lugn Mälarvik vid Ekensberg. Svanen uppförde sig hotfullt även mot människor vid stranden.


Dessa starka, gamla pålitliga ångbåtar upplevde nog ett extra starkt tryck av turister som ville åka med under den soliga lördagen (igår). Just denna båt var på väg ut till Drottningholm, en tur på mindre än en timme från Stadshuskajen.


Andra tolkningar på stark här, 

Fann detta stora rutiga fönster i Hammarby Sjöstad. Stadsbibliotekets lokaler nära gamla Lumafabriken har stort fönster som frontar Hammarbysjön, ger säkert fint ljusinsläpp i lokalerna. Det var intressant promenera runt i detta relativt nybyggda bostadsområde. Det är sällan jag tar mig ner till Sickla och strövar runt där. Många resauranger och kaféer längs gatorna och en trevlig gratisfärja över vattnet från Hammarby till Södermalm.
Susanne som håller i Veckans fönster vill se rutiga fönster, tycker mitt foto kan passa ganska bra till temat.


I fasaden reflekteras himlen och husen på Södermalm.

Härligt lördagsväder, blir nog en promenad med kameran...

Andra rutiga bidrag här, 

... är färgerna denna gång.
                                        

Med tanke på de senaste inläggen (med gamla filmklipp från London och San Francisco) väljer jag detta foto från Hamngatan i Stockholm. Fotot är lite bearbetat, tyckte det blev bättre så.


Spårarbetet pågår för fullt för  nya sträckningen av spårvagnslinjen ut till Djurgården.

Förut sa man att arbetet skulle vara klart till kronprinsessans bröllop den 19 juni. Jag undrar om de hinner på den dryga månad som är kvar? Väldigt dyra metrar från Norrmalmstorg upp till Sergels torg. Tanken är att busslinje 47 slutar köra helt och att spårvagnen ska ta över transporten av trafikanter från och till Djurgården. Här lite skrivet om saken.


Andra bidrag här,  

Skrev i förra inlägget om en gatuscen från tidigt 1900-tal som jag letat efter.
Jag fann den!
Här kommer en redigerad version med Airs musik från skivan "Moon Safari", passar riktigt bra till filmen tycker jag.

Vill du kunna kika på klippet över hela skärmen?

Här är länken till YouTube-klippet!

Härlig spårvagnsresa, lite jobbigt när filmen rullar. Men en härlig gatumiljö från Market Street i San Francisco 1905.
Tycker mycket om denna filmsnutt. :-)
Undrar om någon gör sådant numera, filmar rent dokumentärt från t ex en spårvagnsresa i Norrköping?
Kanske skulle jag börja filma liknande scener från Stockholm med omnejd? Tack för tipset Bosse!

Var ute på YouTube och snubblade förbi denna lite annorlunda cover på "Have I Told You Latery That I Love You". Elvis, ja då tänker jag på gamla kompisen Kjelle. Om du nu snubblar förbi här... missa inte att lyssna på låten. Härliga ungdomsfoton på Elvis i videon!
Fast ta inte texten personligt, inte på det sättet. Hur som helst en ganska läcker version kan jag tycka.

Det börjar bli dags för boulespel, kanske dags putsa på kloten lite och ta en match? Nu börjar ju värmen komma.

                                      
                                      

Så stod jag där och diskade och funderade över lämpligt foto till Onsdagstema (se rubriken). Det kan vara en ganska skön sysselsättning, en slags kreativ syssla i alla fall tankemässigt att stå och diska. Så tycker i alla fall jag. Kom att tänka på en sak som kunde funka till temat, så när disken stod och torkade i stället kollade jag in i klädkammaren och fann en speciell låda.


Lek med disken på tork, ja kanske kan du ana porslinet?

                                                   
                                                    Fotot jag bearbetat lite "kreativt".

Men över till den där lådan, till mitt egentliga bidrag, den fyllda lådan med kreativa leksaker.
För vad är väl dessa plastbitar om inte kreativa?


Jag har själv lekt  en hel del med dessa Legobitar när jag var barn. Kunde sysselsätta mig i timmar en regnig dag. Kunde sysselsätta mig i timmar även en solig dag, ibland. Sedan blev det mina barn som fick ärva mina legobitar och fick nya bitar och så lekte de vidare med Legot. Nu förvaras allt i en låda (jag har fått lagringsansvaret, he, he), få se om en generation till kan ha roligt och leka med dessa plastbitar...?


Mer kreativitet här!

                            





Fler blåa bidrag här!

Dags för nytt tema hos Pialotta och hennes Musik&FotoAutomaten. Nu gäller det hitta originallåten och sedan någon cover. För inte alls så länge sedan letade jag efter bland annat den grupp som jag nu hittade på nätet och kan ta med här.

                            

Ibland känner jag mig begränsad när jag letar musik på YouTube. Vanliga låtar med kända artister är ofta inget större problem (kan vara upphovsrätter som trasslar till det) men lite mer udda låtar och grupper hittar jag oftast inte. Tror jag själv får lov att skapa några YouTubeklipp för att få med svårfångad bra musik.
Men ibland blir jag väldigt glad över YouTube och privatpersoner som skapar filmklipp så musiken finns där! Det dök upp "roliga" grupper på 70-talet och de fick sina chanser, dvs "three record deal". Om de inte lyckades börja sälja skivor under tiden de gav ut tre skivalbum så skrotade skivbolaget kontraktet efter de tre. Tyvärr gick det så för gruppen Esperanto, som på sin tredje och sista skiva på A&M Records hade med en fräck cover på the Beatles "Eleanor Rigby".
Först originalet.



 
Fram och baksida på skivan Last Tango.

Nu är det dags för Esperanto Rock Orchestra och deras tunga cover.



En smått fantastisk cover i mina öron! Klart omgjord från Beatles version och makalös!
Finns en hemsida som har lite information om rockgruppen Esperanto om du vill veta lite mer.
Fann ett klipp med gruppen live från 1973 för den som är intresserad, klicka här Esperanto live. 


Här om dagen "luftades" ett gammalt vackert propellerplan, en DC 1:a.

Så vänder vi på det hela. Samma skiva med Esperanto Rock Orchestra - Last Tango.
Esperanto med titelspåret "Last Tango". Någon har skapat ett bildspel till låten.



Här är coverversionen med Sylvie Vartan, taget från en fransk cabaret.



Just låten Last Tango har även Anna-Lotta Larsson gjort en svensköversatt version av (finns inte på YouTube tyvärr)


Vårsolen som snart försvinner bakom molnen...

Avslutar med ännu en låt med Esperanto "Obsession".
Hela skivan Last Tango har ett genomgående tema där även coverlåten Eleanor Rigby passar in.
Tur jag har de tre udda skivorna på vinyl!
Vore bra om A&M Records gav ut både Esperanto och andra grupper som föll efter tre försök på cd. Det vore en kulturgärning!



Det fantastiska 70-talet gömmer en hel del bra musik. Esperanto är en sådan grupp. Vad tycker du?

Kanske ställer du dig frågande till mina foton i detta inlägg. Det ena är väldigt blått och blå är ju ofta en sinnesstämning i sångtexter, "feeling blue". Ja du fattar säkert vad jag menar. När jag hör "Eleanor Rigby" så känner jag mig lite sorgsen, vemodig. Det går igen även på skivan "Last Tango" som tar upp ett allvarligt ämne, märks tydligt i låten "Obsession". Då kan jag känna mig lite blå... 

Startar min triss med en Stockholmsklassiker bland skyltar.

Sparkar igång denna Fototriss med en klassiker i Stockholm när det gäller neonskyltar. Nej, det är inte Birka till vänster utan den gamla fina Stomatol till höger jag tänker på. Från denna vinkel och i dagsljus ser den inte så märkvärdig ut. Man anar tandborstborsten i taknocken på Sjömanshemmet, där bakom finns en hel tandborste som på kvällen får en sträng av tandkräm från tuben. Allt upplyst i små etapper tills tandkräm och borste lyser. Så börjar det om igen efter en kort stund.

                              

Alla mina skyltar är nytagna den senaste veckan om någon undrar. Fast skyltarna på nästa foto satt i en gammal spårvagn. Tvärbanan som går mellan Alvik och Sickla firade 10 år förra helgen och då fick gamla spårvagnar beblanda sig med nya spårvagnar för att fira jubileumet. Jag passade på och åkte med en tur från Liljeholmen ner till Hammarbyhamnen.


Ett friare skyltval här. Linje 22 skylten eller reklamskylten eller kanske den slitna ASEA? Eller bara helheten, med konduktörsknappar vid dörrlisten och det slitna träet i spårvagnen.
Klickar du på länken här får du se lite av utsidan på spårvagnen... 


Avslutar med en välkänd restaurangskylt i Kungsträdgården. Många möten har skett på den krogen.
Vill du se mer av körsbärsblommorna så finns det ett foto här! 

Skylten på "Vickan" togs i fredags bland de blommande japanska körsbärsträden. Nu har det regnat nästan hela lördagen, undrar om regnet fått träden att tappa sina vackra blommor?


Vill du se fler skyltar? Klicka här,   

Tema fredag och Sinneskatten vill att vi ska visa någon form. Tänker, ja jag tänker åt olika håll.
Det finns alla de sorter, designen är en viktig detalj numera för att sälja produkterna.
Jag kommer osökt att tänka på förpackningar av olika sort. Det finns former som kopplas till speciella produkter, som t ex tandkrämstuber. Eller ta bordsmargarin, de är i princip alla paketerade i samma plastform. Bara olika namn och färg på plasten, men formen är den samma. Gamla bilar var lätta att känna igen, eftersom de var så olika designade. En Volvo, Saab eller en Volkswagen var inte svår att känna igen.
Numera är det små detaljer i formen som är skillnaden när alla passerat en vindtunnel.
Så har vi ju den smaskiga sorten, kakformar...  (Detta inlägg kanske kan passa?!)
 
En av de mer kända produkterna var/är en läskflaska som både var greppvänlig och där flaskans form i sig var helt unik. Idag ser man sällan den där gamla lilla glasflaskan, det finns ju mest burkar och större petflaskor i affärerna numera. (Ja, vilken läsk jag menar fattar du väl?)
Läsk passar bra som groggvirke.
Då kommer vi in på en avdelning där formerna på flaskorna är väldigt viktiga för att nå ut med produkterna, de olika vätskorna i flaskorna.
Sverige ägde tidigare Absolut vodka och den paketeringen i (kopior av) gamla medicinflaskor och de smarta reklamkampanjerna för Absolut gjorde produkten stor över hela världen. Något som regeringen lite lättvindigt sålde till en stor fransk firma. Men det är en annan historia.
Så är det med rätt många spritmärken, de paketeras i unika flaskor. Formen kopplad till smaken/produkten.
Precis på samma sätt verkar alla som psslar med dofter tänka.


Några olika former, även ett alkoholfritt alternativ deltar, men det är inget man dricker.

Kan tänkas passa bra för en del, det är ju fredag...
Kanske ger symbolerna i fotot en slags koppling de med? Även de har former som vi lätt kan förstå och koppla till en betydligt större form.

En bloggkompis ElStiffo hade för dryga veckan sedan ett formrikt inlägg med ett animationsklipp från YouTube. Klippet är ganska långt, men med snygga former (efter lite inledande prat), riktigt läckert.  


Kolla in andra former här hos Sinneskatten!

                                       



Inne i tunnelbanans tunnlar är det mesta svart och vitt.


Andra fotobidrag här,  

... inget regn kom. Inte här i Aspudden i alla fall. Det kanske föll ut något vatten från molnen på annan plats?


Tycker molnet påminner om de där amerikanska "tornadomolnen" som man sett på film. 

Bara någon timme senare såg det betydligt ljusare ut.


Notera den skira grönskan på björken, visst är det härligt?

Bara en liten molnnotering...

Prövar att delta för första gången i Måndagstema. Verkar som ett roligt fototema. Denna vecka är temat drömmar. Väljer en sorts drömmar som jag har svårt att komma ihåg när jag vaknar på morgonen. Kommer du ihåg dina drömmar? Jag tycker de så lätt försvinner.


Dimma över Stockholm, kameran mot Södermalm.

Varför då detta lite bearbetade foto? Jo, det händer att jag har drömmar om att jag flyger. Ibland påtagligt flyger i helikopter eller flygplan, men i en del drömmar verkar jag kunna flyga som Stålmannen eller en fågel. Hittills har de drömda flygäventyren slutat bra, samma sak gäller de verkliga. :-)
 
Vill du kolla upp drömtydning har jag två hemsidor med olika resultat, dels den här och så även denna sida. 

Klickar du här på Måndagstema och sedan vidare in på Mister Linky kan du kolla in andra bidrag.  

... Schlagerfestival.

              
               Snacks behövs när det bjuds på Eurovision Song Contest på tv lördag 29 maj!

Nytt tema/musikval på Musik&FotoAutomaten som Pialotta håller i. Denna vecka Eurovisionsfestivalen. En tävling som Sverige numera har ack så svårt att lyckas placera sig i, då även länderna från forna östblocket deltagit. Visst vi har vunnit flera gånger, ABBA, Herreys, Carola Häggkvist och Charlotte Nilsson, men nu var det länge sedan Sverige lyckats knipa förstaplatsen på den stora Eurovision Song Contest. De senaste åren har det mest handlat om att inte komma sist. Lite lustigt med tanke på hur stort detta musikspektakel är i vårt land, med deltävlingar och artister som satsar allt för att vinna uttagningen.
Tycker vi börjar med en slags anti-låt, "Doin' The Omoralisk Schlagerfestival". Proggmusik var ju tema för några veckor sedan.



eller klicka här så kommer du till YouTube och Ulf Dagebys låt. 

Förra veckan var jag redan inne och tassade på dessa "festivalmarker" med Monica Zetterlund. (Klicka här så kan du njuta av 1963 års "En gång i Stockholm".) 


Jan Malmsjö och Tommy Körberg har bidragit med sina fina röster till svenska melodifestivallåtar. Bara Tommy har gått till den internationella tävlingen, två gånger med "Judy min vän" och "Stad i ljus".

En av herrarna med skivorna ovanför, Tommy Körberg återkom en andra gång och sjöng "Stad i ljus". En pampig låt som jag gillar, kanske för att jag också gillar det mesta Tommy gjort. Hans musikaliska underhållning tillsammans med pianisten Stefan Nilsson har jag njutit av många gånger. Flera gånger i tät följd när jag gjorde en längre intervju med de två. Då (tidigt 80-tal) spelade de två på Metropol, en dansrestaurang på Sveavägen. En av få ställen i Stockholm som faktiskt påminde mycket om Stadshotellen som förr fanns i nästan varje stad i hela landet. Det kändes nästan overkligt att komma ut vid bullriga Odengatan ur den stadhotellpräglade miljön, med kristallkronor och litet parkettförsett dansgolv framför den lilla orkesterscenen i ett hörn. På Metropol framförde Stefan Nilsson och Tommy Körberg en fin mix av tonsatta dikter och olika visor. Lokalen blev senare förstörd när Hard Rock Cafe tog över.

          
         Här kan du också se Eurovisionsbidraget från 1988, Tommy sjöng en av de gånger som tävlingen sändes från Irland (de vann flera gånger med sina ballader, du har väl inte glömt Johnny Logan?). Notera förfilmen i början där musikproducenten Billy Butt (som spelar pilot) får överräcka en guldskiva till Tommy.

Synd att det blev Anna Bergendahl som ska representera Sverige under semi- och final (eventuellt!) i Oslo. Jag hade hellre sett Salem Al Fakir framföra sin egen låt "Keep on walking", den låten fick högst poäng bland de internationella jury som började slutomröstningen!

                 
                  Den i mitt tycke bästa låten bland de 32 bidragen, "Keep on walking". Salems skiva i stort var dock en besvikelse.

Men den nationella prägeln som ansågs viktig förr, har numera nästan helt försvunnit. Tycker nog mest det är som en lek, en dyr europeisk musiklek som jag ser det. Flera deltagande länders bidrag tycker jag tydligt deklarerar detta. Länge sedan Storbritannien deltog med "ett riktigt bidrag".
Hur som helst, en klar favorit är fjolårets norske vinnare, men den har jag redan haft med i bloggen. "Fairytales" gillades över hela Europa. En annan äldre favorit är denna låt, som tyvärr inte vann.

     
Du kan även komma åt klippet på YouTube här!

"Det börjar verka kärlek, banne mej" är en låt jag gärna sjunger på karaoke. Året var 1968 när Claes-Göran Hedenström kom på femte plats i Royal Albert Hall i London, inte illa. Året innan hade Sandie Shaw vunnit barfota med "Puppet on a String", därför hölls finalen året därpå i Storbritannien. 1968 var det Spanien som vann. Och så vidare och så vidare...
Ett par länkar för den som vill ha mer.
Vill du  veta mer om årets final i Oslo så har SVT låtarna här. Egen hemsida för Eurovision Song Contest hittar du här!

Andra Musik&FotoAutomaten bidrag finns här!