Erik "Semlan" Klings blandade intryck

Såg en härlig show på "TV4 Komedi" med komikern Bill Bailey som utöver vanlig "stå-upp" också framförde en hel del musikaliska skämt. Bland annat gjorde han en underbar Kraftwerk-homage. Värt att notera i YouTube-klippet är en mindre låda med en antenn som Bill för handen mot och ett "visslande ljud" hörs. Det är en Theremin, ett tidiga elektroniskt musikinstrument (patent 1929), långt före dagens synthesizers. Samma instrument (Theremin) hörs i ledmotivet till tv-deckarserien "Morden i Midsomer" (melodin låter som när någon spelar på en såg). Så det gamla instrumentet kan ni se i detta klipp med Bill Bailey (han ser ut som en hippie där bäst före datumet gick ut för länge sedan).

 

Sämre videokvalité (se upp för högt ljud), men underhållande om viktiga ackord och musikaliska filmteman. Så här kommer ett klipp till.
  

Motivet står på köksbordet! Tar ett foto rakt av och ett lite mer bearbetat. Tulpaner och semlor köps det en hel del i det här hushållet just nu... Med dessa blommor passar jag på att önska alla en trevlig vinterhelg!

Andra tolkningar finns här, 

... någonting att dricka är denna veckas tema för 

Mat och dryck är viktigt och ibland smakar något extra gott. Nu senaste nyårsafton blev jag bjuden på en makalöst god efterrätt. Hela middagen var lyckad och god, men efterrätten var verkligen pricken över i.

Ingen "vanlig" kladdkaka, denna innehöll även vit choklad och jordgubbarna var marinerade i god likör.

Helt andra tolkningar på temat här, 

Ingen nyhet längre, denna kommunala fräckhet att tippa plogad snö nere i Vinterviken. ABC har visat eländet och "Mitt i Söderort" har artikel i nyaste veckobladet. 


Under all snö ligger en stor äng, bakom ryggen ligger Vintervikens trädgårdscafé. Undrar om allt smältvatten kommer att göra caféområdet till en liten insjö?

Det är trafikkontoret som haft problem med att ta hand om snön på gatorna. Enhetschefen Claes Thunblad beklagar, men anser det nödvändigt att skapa denna snötipp nere i Vinterviken. Fast kanske inte i dessa mängder, inser han själv efter ett besök på plats, så nu ska hälften transporteras bort igen. Vilket slöseri! Köra lastbilar fram och tillbaka med snön. Ska den bortforslade snön från Vinterviken också tippas i Riddarfjärden?
Eftersom det har kommit så mycket snö tippas den ihopsamlade snön från innerstadsgatorna i Riddarfjärden.Men förortsområdena ska klara sig på annat sätt. Vinterviken är ett annat sätt.


Detta ska vara ungefär 10 000 kubikmeter snö.


Essingeleden och i dess skugga taket på Blommensbergsskolan.


Inte speciellt ren, vit snö.

Just nu faller det en hel del ny snö över Stockholm...

andra ordlösa tvättbidrag här!

Det är ju tisdag idag och nu har jag passerat semlorna i konditoriet i flera veckor. Idag, när det nu var tisdag, gick jag in i Örnsbergs konditori och köpte en stor semla (dvs vanlig semla) för 30 kronor. De har även mindre modell...?


Årets första semla köpte jag lokalt, hos Örnsbergs konditori.

Bra storlek på själva bullen. Tydlig kardemummasmak och god bulle, inte för torr. Här ser det ut att vara gott om mandelmassa (vilket inte riktigt stämde) och lagom mycket grädde. Ordentligt med florsocker på hatten. Helt klart en godkänd semla.

Så började jag äta semlan, började med locket och lite av grädden. Smakade bra! Men sedan visade sig bullen ha ganska snålt med mandelmassa under grädden. Inget fel i sig på mandelmassan, mjuk och behaglig smet med mindre bitar mandel som extra tuggmotstånd. Det var som en lite tjockare kant ytterst på bullen, men besvikelse, ganska dåligt med massan inne i bullen, väldigt tunt. Så den där perfekta blandningen mellan bulle, grädde och madelmassa ville inte riktigt infinna sig. Själva bullen tog över. Så tyvärr, ingen perfekt semla. 

                  
                   Jag börjar alltid med hatten på semlan, hur gör du?

Andra fotot är beviset på mandelmassebristen! Det var alldeles för lite. Kostar semlan 30 spänn kan de gott bjuda på lite mer mandelmassa tycker jag. Gör nog ett nytt försök på fredag eller lördag, då får vi se om denna semla råkade få för lite mandelmassa, så kallat olycksfall i arbetet. Kommer att ge mina omdömen på en tiogradig betygskala, vilket i detta läge skulle ge denna semla en SJUA, mer än godkänd, men inte perfekt.

Efter andra testen kommer betygsättningen! I övrigt en bra semla, men när mandelmassan är en så viktig del lär det dra ner slutbetyget. Vi får se nu i helgen...

Ett känt faktum är att Slussen mår dåligt, betongen vittrar sönder och ett nytt Slussen behövs verkligen. Det är riktigt "skabbigt" och fult i och kring Slussen. Det går inte att lappa ihop trafikkarusellen längre. Arkitekttävlingar har hållits, förslag har vunnit för att sedan inte gälla längre efter ett tag. En del vill bygga upp en ny kopia på det gamla Slussen, andra vill se något helt nytt. Nu verkar kommunen ha funnit ett slutgiltigt förslag, kolla här.   
Affärer som funnits i Slussen har stängt, en efter en. Inte mycket verksamhet kvar längre. Bara flödet av resenärer, fler än Göteborgs samlade invånare passerar Slussen varje dag! Inte så konstigt om det ser slitet ut. 


En av stans bästa kontorsmaterialaffärer har stängt butiken i Slussen. Som tur är finns firman kvar i Söderhallarna.

Just nu pågår en fotoutställning om Slussen i lokalerna, foton på det gamla, slitna Slussen. Utställningen heter "Slutstation Slussen", Epstein på DN har blogginlägg. 

                      

Inspirerande utställning, fina foton. Väl värt ett besök om du har vägarna förbi. Varför inte hoppa av tunnelbanan och "slösa bort" en stund på väg hem från jobbet?

Blev inspirerad, efter utställningen tog jag bland annat detta foto...

                                    

Klara, färdiga, gå! Det är veckans fototrisstema. Jag har varit ute och fotograferat idag, men blev inte nöjd med resultatet. Men medan jag gick där och halkade i modden och letade motiv kom jag på min tolkning.
Nästan dagligen har jag passerat ett husbygge i närheten. Ett kvarter med tre bostadsrättshus har vuxit upp med byggstart för ungefär två år sedan (bygget gjorde halt en period, när finanskrisen slog till). I somras försvann de sista byggkillarna och nu har flyttlasstrafiken lugnat sig och det lyser hemtrevligt i många fönster på kvällarna. Största problemet med denna triss blir att välja ut bara tre fotografier av de långt över hundra jag tagit under husbyggets gång. (Några andra foton från bygget finns med i min blogg.) 

   
Innan nybygget skymde utsikten ner mot hamnen.


Gatuhuset blev sist färdigt, ett seniorboende (55+).

Väljer annan vinkel på tredje fotot, så innergården syns lite.

Klara, färdiga, gå!

För den intresserade även ett litet foto från en av flera visningar och lägenhetsförsäljningar.
(Jag vet att detta är en fototriss, men kunde inte låta bli...)

                      

Klicka på bannern här under, så kan du kolla in en massa andra "Klara, färdiga, gå!" tolkningar!

                                       

Den här veckan är det svåra färger, rosa, röd och blå. Lösningen stod på köksbordet. Tur jag köpt nya tulpaner...




Många har redan lämnat in till temat, finns här!

Sinneskatten som håller i Tema Fredag vill se vår sommarlängtan. Hmmm!?

Ett sommardygn i koncentrat blir mitt bidrag.

Andra sommarbilder här, hos Sinneskatten. 

Tänk vad de kommer på ibland.
Vattenmelon är gott, speciellt en varm sommardag, men de tar stor plats i kylen. Men det finns tydligen en lösning på det. När kommer de hit till våra mataffärer i kyliga Norden?



            

Är det så enkelt? I så fall, bara att börja snickra ihop lådor på ICA och Konsum och skicka till odlarna! Vi konsumenter skulle bli så glada.

                                              
Så var det nytt fototema! Birgitta som håller i temat vill denna gång (tema nr 22) ha "tittar ner på något". Så här mitt i natten (har lite sömnproblem just nu) hittar jag ett passande bland höstens foton.

Många andra bidrag hittar du här,   

Fick mail från Rulle. Kommer en hel del skojig e-post från honom. En del kan jag inte visa här (tänk att lite snuskiga saker kan vara så roliga), annat passar bättre, är mer rumsrent.
Efter all musik kan kanske några stillbilder passa?


En del hus är nästan lite mänskliga...

          
           ... just det, smått mänskliga.

Kyliga havsvindar...burr! Men vackert.

     
      Undrar om de beställt vegoburgare också?


Däcktjuvar i farten? Eller kanske tjuvar som planerar en annan kupp?

Avslutar med en ung konstintresserad


Tack för dessa Janne!

Steve Hillage spelade med gruppen Gong för länge sedan. Så valde han att fortsätta solo och gjorde några intressanta skivor, mycket gitarr och synthesisers, vad många på den tiden kallade flummusik.
Inte dumt alls. Tydligen har skivan Green getts ut på nytt, med extra spår.
Just denna livelåt (inspelad på Rainbow Theatre 1977 med Christian Boule (syntspelaren) från "ClearLight") heter "Not Fade Away (Grid Forever)".

På 70-talet fanns det plats för ganska udda musiker... vilket gjorde lyssnandet spännande eller hur?

Nu har "Mad Men" börjat sändas igen.  
Gillar serien, även om den haft ett par dåliga avsnitt just nu. Tredje säsongen har just börjat i Kanal 9, torsdagar kl. 22.05. Bättre fart förra säsongen tycker jag. Mad Men handlar om folket på ett reklamkontor i New York i början av 60-talet. Via kompisen "Rulle" har jag fått några roliga bilder på lite udda reklam (där finns en liten lös koppling till inläggets första rader).

             

När jag såg detta fototema för en stund sedan så gav sig mitt tilltänkta (nytagna) foto väldigt fort. Det finns många fina låtar som Cornelis skrivit, ballader med olika tema, men också en del blues. En blueslåt jag själv gillar är denna:

                    

Med denna ljudillustration ovan till veckans fototema så blir själva fotot nästan överflödigt, men "here we go" för ett foto behövs det!


Exempel på två halv(rör), en inrikes och en importerad.

           
   För att förklara Cornelis blueslåt, för yngre besökare på "apoteket Röda näsan". 

Andra tolkningar av halv finner du hos Sinneskatten. 

                                              

Någon tittar på dig, det är fototemat denna torsdag. Finns en hel del porträtt i arkivet, väljer ett som jag själv gillar. Den som tittar på mig och samtidigt blir betittad av en beundrarinna är Fredrik Swahn. Kanske inte så känd bland allmänheten, men en duktig sångare som varit med i flera musicals, som Rent, West Side Story, Hair och Chicago. Han har även tävlat i "Så ska det låta".

Många andra tolkningar finns här, 

Vintrig utsikt från Sjöberget. Mälarens is håller att gå på, jag har testat...

Aldrig är jag nöjd. De senaste vintrarna har jag tyckt att det varit för lite snö, för lite vinter. Då har jag gnällt på det. (Snöstatistik finns i detta inlägg.) Nu har vi haft riktig vinter i snart en månad. En hel del snö och redigt kallt. Mycket vinter för att vara Stockholm! Nu börjar jag bli nöjd, ja mer än nöjd. Vill inte ha mer av denna kyla, tycker det räcker med snö nu. Snöröjningen kostar ovanligt mycket pengar denna vinter sa de på radionyheterna. Otroligt, för jag kan inte med bästa vilja påstå att snöröjningen varit speciellt bra här i Stockholmstrakten. Undrar vad det är som kostar, kan ju inte vara för utfört arbete? Trottoarerna plogas dåligt och det känns i fötter och ben redan efter en kortare promenad, eftersom det är så knaggligt där jag går. Otaliga gånger har jag halkat till i steget, men hittills klarat mig ifrån att ramla omkull och bryta någon arm eller ben. Att besöka en akutmottagning dessa dagar är något jag gärna slipper, det lär vara köer. Blodet tryter på sjukhusen, så lämna blod är en god gärning! I övrigt undvika sjukhuset. Lättare sträckningar har jag fått, när jag parerat någon isfläck där jag gått. Det tar längre tid också, att förflytta sig från punkt A till punkt B. Bara att klä på sig för att gå ut tar längre tid. Folk gömmer sig under flera lager kläder, det snörvlas och hostas bland mina medtrafikanter i tunnelbanan. Nej tack, nu känns det nog med vinter. När blir det vår? När vaknar naturen igen från vinterdvalan? När kommer vårsolen? Jag längtar! 


Längtar efter sköna sommarpromenader i stan, ta en paus vid något uteservering. 

   
Längtar till sköna soldagar på Sjöberget. Längtar efter en promenad längs Mälarens stränder. Längtar... 

Så här ser det ut där jag är idag, del 6 är underrubriken på veckans fototriss.
Nytt år och nydesignad banner av Helena.

                               

Lyckades ta mig ut på en fotopromenad och jag valde Vinterviken i närheten för trissen. Inte alls lika kallt idag, bara några minusgrader. Med feber i kroppen blev det inte några fotografiska mästerverk precis. Men tre foton fick jag ihop som visar hur det ser ut där jag är...

 

Andra trissbidrag här, 

Människan vill känna sig behövd, visst är det så. Mycket av vår identitet hänger ihop med vårt arbete. Regeringen ger också tydliga signaler i denna riktning. Till dem som har arbete ges skattesänkningar, det ska löna sig att arbeta. ”Vi kan arbeta oss ur krisen!” Låter ju fint, om man har ett arbete. Men för alla som står där utan arbetet, då ser det inte alls bra ut. Arbetslösheten stiger, AF talar visserligen om att siffrorna nog kommer att vända under 2010, men hur det blir framöver vet vi inget om. Ingen visste ju om den senaste globala ekonomiska krisen och vilka följder den sedan fick.



Tittar man ut i Europa så är arbetslösheten hög, över tio procent i flera länder. Hittills har Sverige klarat sig ganska bra. Men det finns tendenser att grupper i samhället blir stående utanför arbetsmarknaden, utan chans till nytt arbete. För en del verkar det nästan omöjligt komma tillbaka och få nytt arbete. Då klingar det ihåligt med att arbeta sig ur krisen, när man inte ens får fatt i ett arbete.

                

Just nu visar SVT en dokumentärserie om människor som arbetat på Volvo och deras bekymmer när arbetsgivaren friställer dem. "Kraschen" heter dokumentärserien. Vad som verkat tämligen säkert, att jobba på Volvo, byts mot osäkerhet och jakt på nytt arbete på en arbetsmarknad som inte direkt skriker efter arbetskraft. Livet med radhus, bil och familj är plötsligt hotat. Jag kan verkligen rekommendera serien, finns på SVT Play för er som missat sändningarna på "dumburken". Del ett och andra delen av tre, är ett klick bort! Verkar som avsnitten ligger kvar till 10 februari.

Till hösten är det val igen. Det är lätt att se två tydliga linjer, två block där det ena prisar arbetet och vill dra ner på allt vad bidrag och stöd heter, istället ges de med arbete nya skattesänkningar. Så har vi det andra blocket som förhoppningsvis ser lite vidare på situationen, som inkluderar oss alla vare sig vi har ett arbete att gå till eller inte. Solidaritet var ett begrepp som en gång i tiden stod för något, att hjälpa varandra. Den svenska välfärdsmodellen är också ett begrepp som tyvärr mer och mer liknar en ihålig schweizerost idag.

Vår koppling mellan arbete och identitet är djupt rotad, vi är vad vi jobbar med. Det parti som lyfter denna arbetslöshetsfråga i kommande val skulle få många väljare på sin sida, det är jag övertygad om. Speciellt om partiet kommer med helt nya grepp på problematiken kring arbetet. Frågan är om visionerna finns, om modet finns? Det gäller att försöka sudda ut det som vi idag tror på, att arbetet är allt.
Det behövs en arbetslöshetsminister! 
Det finns otroligt mycket som behöver göras i vårt land. Behovet av människor som gör nytta och behövs finns överallt i samhället. Ta bara en titt på dagens åldringsvård, en sektor som garanterat bara kommer att bli större (med tanke på 40-talister och andra). Idag krymper personalstyrkorna inom åldringsvården och återkommande rapporter om vanvård och problem måste det bli ett slut på! Det är inte människovärdigt som det är nu.
I skolorna ökar antalet elever i klassrummen och antalet lärare krymper. Svårt att kunna leverera kunskap som pedagog, hur hinna se de enskilda eleverna? Liknande problem tampas många med på sina arbetsplatser. Personalstyrkan krymper, men samma arbete ska utföras. Knepigt!
 
Troligen är det synen på själva arbetet som behöver förändras. Det skulle en ny arbetslöshetsminister kunna ta hand om. Byt ut "skammen" att vara arbetslös till att istället se det som en resurs, en tillgång.
Det gäller att ändra hela synen på arbeten och på arbetslösheten! Det är en av flera uppgifter för en ny arbetslöshetsminister. En riktig utmaning, en inte helt lätt arbetsuppgift.    
Inom rättsväsendet finns det "samhällstjänst". Går inte denna samhällstjänst att praktisera ute i samhället? Helt nya arbetslöshetsåtgärder måste till.
 

            

Nu senast är det alla anställda på våra två personbiltillverkare som känner sig osäkra på framtiden. Risken finns att många blir av med jobbet. Gäller kanske främst alla anställda på SAAB i Trollhättan och säkert även en del anställda på andra firmor/företag som gjort delar till Saabbilarna. GM förhåller sig ganska iskalla till köparen Spykers intressen för företaget, men även andra intresserade har hört av sig till GM. Avveckling av bilföretaget har precis börjat fast det finns "köpare". Företaget har ju inte visat vinst på många år, så GM:s agerande är (marknadsekonomiskt) logiskt. Regeringen verkar inte vilja gå in och hjälpa till med kapital. Tusentals arbetande ställs troligen inför en ny, bister vardag som arbetslösa. Många kommer att få se sin ekonomi förändras till det sämre.  Många kan hamna i arbetslöshet även bland nuvarande Volvoanställda när kineserna tar över ägandet. Volvobilar görs ju redan billigare utomlands, så varför ha kvar dyra fabriker i Sverige?  

Vår kris kring biltillverkningen påminner mycket om tidigare kriser, som teko- och varvsindustrin som gick i graven när billigare alternativ konkurrerade ut oss i Sverige. Gamla kriser försökte vi genom bidrag och stöd klara oss ur. Det har tyvärr bara fungerat i kort perspektiv. Oändliga summor pengar har pumpats in i dödsdömda verksamheter (som varvsindustrin) för att slutligen resultera i arbetslöshet, om och om igen. Försök att istället se visionärt på detta problem, se arbetslösheten som en tillgång. Vi har en arbetsmarknadsminister, Sven Otto Littorin som säkert utför sitt arbete efter bästa förmåga. Hur pass bra det går kan var och en själv säga sin mening om i höstens val, beroende på hur man röstar. Men Littorin och hans departement har kanske inga större visioner? Det mesta trampar vidare i redan inkörda hjulspår.  


Littorin försöker förklara läget... (lånad bild från nätet)

Arbetsmarknaden är just nu inte så ljus. Kanske kommer den aldrig att bli riktigt bra igen (enligt det gamla sättet att se på saken). Den globala ekonomiska krisen för ungefär året sedan slog ut banker/finansbolag och fick många industrier i gungning, ja hela länder som Island och våra grannar på andra sidan Östersjön gungade farligt nära konkurs. Fortfarande är det rena stålbaden som råder i flera länder, man får dra ner på i princip allt. Kan inte vara skoj. Vår globala värld gör oss också så mycket mer sårbara än vad fallet var för hundra år sedan. Just för att vi är så sårbara behövs nya begrepp i vår arbetsvärld. Den ser helt annorlunda ut, men fortfarande har ingen förändring skett inom arbetsmarknaden. Sedan vi införde 40 timmars arbetsvecka på 60-talet har egentligen inget nytt hänt inom arbetsmarknaden. Kanske några fler semesterdagar, men tankarna om "6 timmars arbetsdag" hörs det inget om längre.  Varför blev det helt tyst kring kring denna vision, en möjlighet att skapa arbetstillfällen genom arbetstidsförkortning. Visionerna om att vi alla skulle få mer ledigt, när teknikens framsteg tog över, har inte förverkligats. Teknikens framsteg har gjort att vissa blivit av med arbetet och de som blir kvar får snarare arbeta mer än mindre.
Tänk nytt! Skapa förutsättningar för ett land i harmoni. Varför kan inte Sverige gå i täten för nya fräcka visioner som kan få övriga världen att vilja ta efter?  
  

Hamnade på en rolig sida på nätet. Säkert har du redan hört talas om detta bildmanipulerande...


Är det en modell eller...? (lånat foto)

Har du någonsin önskat att du kunde skapa som små modellandskap med foton du tagit? Som gammal (just nu vilande) modelljärnvägsfantast tycker jag detta är skoj. Trixa med ett foto så det ser ut som miniatyrmodeller. Du kan göra det, testa helt gratis på http://labs.artandmobile.com/tiltshift/ 
Bara ladda upp en inte allt för stor bild på hemsidan och testa att förändra den i tiltshift och se vilka effekter du får. Verkligen roligt att testa med olika foton. Du kan sedan ladda hem dina försök. 
Finns annat liknande ställe http://tiltshiftmaker.com/ , fast personligen tycker jag den sidan är trubbigare, lite sämre än artandmobiles version.
Fast på tiltshiftmaker får du en bra preview (testbild), så du kan lätt se hur ändringar påverkar resultatet. Sedan är det bara att ladda ner resultatet när du är nöjd. 
Vill du veta mer om tiltshift, läs här.


Helt onödigt, men roligt! Måste testas mer... Trixa och leka med foton är skoj! Gjorde ett snabbt försök med några zombies som jag plåtade i höstas, det blev inte så bra resultat.



Så gjorde jag ett nytt försök, med annat motiv och bättre resultat..?


Njaae, kan göras bättre, men här är bara en liten, snabb test... eget foto från Hägerstensvägen. 

                       
Deckarförfattarinnan Agatha Christie. Föga anade hon vilka följder hennes skrivande skulle få.

Gud vad tröttsamt med alla dessa en och en halv timme långa engelska deckare i tv. Då och då gör jag ett försök att se en sådan engelsk mordgåta. Varför?


"Hjältarna" i Midsomer. Kan inte bo många kvar i området, med tanke på alla mord!

Jo, många jag träffar hyllar "Morden i Midsomer" eller de "fantastiska" Agatha Christie filmatiseringarna med Poirot och Miss Marple. Ett middagssamtal med några vänner kan fara in på detta ämne. Jag brukar känna mig lite utanför, börjar inse att så kommer det nog att förbli. Jag kan inte förlika mig med dessa tv-deckare. En massa namn presenteras och bland ett gäng på ungefär dussinet i berättelsen gömmer sig en massmördare. För det räcker ju inte med att ett mord ska lösas. Här stöter vi på gulliga tanter som visar sig vara massmördare eller en skogsvaktare som dödar fler personer än skogsduvor, rollkaraktärerna hinner ta livet av tre, fyra personer innan poliskommisarien (eller vad han nu är) löser fallet! Den som filmmakaren försöker få oss att tro är mördaren kan själv stryka med innan tv-filmen når sin upplösning. Ofta dyker det upp fakta som vi aldrig har fått se, så det går inte att klura ut vem som är skyldig, eftersom vi inte får alla fakta i målet under resans gång. Trist! Då är det roligare att läsa en deckare i bokform. Tidstypiska är de gamla Christie-deckarna, med många fina detaljer, det måste jag erkänna. Däri ligger nog min enda behållning av en dylik tv-deckare. Morden i Midsomer utspelas i nutid (nåja) så där kan jag inte ens njuta av tidstypiska detaljer. Mest är det lik i olika blomrabatter. Hoppas snart alla dessa deckare som bara slösar med tittarnas tid är färdigvisade, för att sedan aldrig återkomma! 


Rollkaraktären Foyle längst till höger.

Måste bekänna att Foyles War var en serie jag följde. Gillade grundidén med att visa en vanlig polis arbete under brinnande krig. Tjuvar och skurkar slutade inte vara verksamma "bara för att det var krig". Inget fall var det andra likt och det var problem både med militärer, svartabörshajar och vanliga "simpla" mördare. Ofta var det också bara ett mord (något andra serier, läs Midsomer skulle kunna ta efter!). Se där en engelsk deckarserie som jag gillat! Men det är nog också en av få... kanske den enda.

Flera skådespelerskor som fått lära sig sticka i rollen som Miss Marple. Känner du igen någon? 

Nu när Mellandagsrean håller på som värst kom jag att tänka på en sak. Besökte bland annat El-giganten och blev lite trött på alla pallar med platt-tv. Tv är stort, har egen ljudanläggning, hemmabio. Idag är en stereoanläggning att betrakta som något liknande dinosaurier (helt klart utdött). Men känslan att sätta på en skiva, lägga ner nålen på vinylen och "kräma" på ljudet och sätta sig i soffan med omslaget är en njutning som dagens ungdomar inte fattar. Musiken kommer numera från mobiler, mp3-spelare, musiken finns där så lätt. Förr lyssnade man mer intensivt och njöt! Kunde digga en skiva och lära sig alla sångtexter. En del engelska lärde jag mig genom att slå upp okända ord från någon sångtext och på så sätt öka ordförrådet.


Foto från en skojig bok, säkert från 70-talet när man fortfarande brydde sig om ljudet. Då var stereoanläggningen en statuspryl, något att köpa på avbetalning om så behövdes, precis som en bil.

När jag var yngre var det där med att skaffa en ny HI-FI Stereoanläggning en stor sak. En så stor sak att det inbegrep hela familjen, det var hela familjens angelägenhet. Pappa styrde, mamma var lite smakråd och själv tänkte jag mest på vad jag skulle köpa själv, om jag bara hade tillräckligt med pengar.
Val av skivspelare med rem- eller direktdrift? Vilken förstärkare skulle införskaffas, vilket märke och kanske viktigast, på hur många watt? Och så pricken över i, valet av högtalare. Många seriösa radiohandlare hade speciella lyssnarrum där man kunde sätta på en skiva och lyssna sig igenom dryga dussinet olika högtalare genom att sitta i lyssnarfåtöljer och med en slags remote byta mellan de olika högtalarparen. En HiFi-butik på Sveavägen i Stockholm, tror det hette Söderbergs, hade ett sådant lyssnarrum. När jag gick på Åsö tekniska gymnasium hände det att jag och ett par kompisar åkte in dit på någon håltimme och bara diggade någon bra skiva och passade på att jämföra högtalare. För det var inte vilken "hissmusik" som helst som kunde spelas där inne i lyssnarrummet. Personalen i affären hade valt ut några speciella skivor med ljudanläggningsmässigt krävande grupper som Pink Floyd, kanske någon storbandsjazz och så alltid minst en exclusiv halvfartsgraverad japanpressad skiva, ofta åt jazzfusionhållet. Att gravera lp-skivor i halv fart gav bättre dynamik än på en vanlig lp-skiva, sas det i alla fall. Minns att jag hörde jazzrockgruppen Gong II i det där högtalarrummet på Sveavägen för första gången. Något år senare hade jag alla skivor de gjort och en låt tog vi med som bakgrundsmusik i tv-filmen "Gymnasium - småskola för vuxna" som Rainer och jag gjorde i sista ring på gymnasiet. Pengarna vi fått från skolan räckte inte och då gick vi till tv-huset och fixade en producent på barnredaktionen. På så sätt kunde vi göra filmen färdig, samtidigt som manuset ändrades till ett slags debattinlägg. Mycket skoj var det, men nu tappar jag fokus på de gamla stereobutikerna och dåtidens schyssta stereoanläggningar. Just skolkompisen Rainer byggde egna högtalare och jag har en farbror som är mycket duktig på att bygga ihop högtalare och kunde allt kring stereoprylar. Själv ville jag ha så bra ljud det gick att få och samlade på musiken, älskade pop och rock (vilket inte mina föräldrar var så förtjusta i).


I ett vanligt ungdomsrum kunde det se ut ungefär så här under 70-talet (lånat foto). Troligen en killes rum, tjejer hade sällan större skivsamlingar och inte heller riktiga anläggningar. Notera kassettlådorna, med Maxell och TDK, erkänt bra märken, perfekta för att göra blandband till kompisar.

Numera skaffar man bra högtalare (bra och bra, hyffsat bra kanske...) att koppla till datorn. Eller så utnyttjar man sitt "bioljud" hemma att även tjänstgöra som musikförmedlare. Det är inte riktigt samma sak längre. En del av charmen har gått förlorad. Albumet som formen för musikdistributionen håller på att dö. Ibland kommer det artister/grupper som bryr sig om låtordningen på ett album, även några unga musiker gör temaskivor idag (Hurra!). Jag håller inte fast vid det gamla, jag anammar mp3-filer (fast ljudkvalitén är rätt dålig), jag gillar nya distributions- och lyssnarsätt som Spotify. Men den där känslan att vänta in ett nytt skivsläpp med någon favoritgrupp eller artist och direkt sticka till skivaffären och köpa ett "rykande färskt exemplar" och sedan sticka hem för att "digga plattan", den magiken är för evigt borta. Men minnet finns kvar!

Nytt årtionde här på Jorden. 1 januari 2010. Vår lilla planet Tellus i oändligheten som vi kallar Universum.
Via en annan bloggare Jah Hollis fick jag tipset om en härlig resa ut i Vintergatan och bortom. Ljusår och åter ljusår bort från vår planet! Inte utan att man känner sig liten... ibland.

                                                

Det är gruppen Muse som skapat en video som bjuder på denna resa, välj storbild här! 

                     


Avståndsfakta: Längden på ett ljusår är 9 460 730 472 580 800 m (= ca 9,461 biljoner km).
På en sekund färdas ljuset 299 792 458 meter.
 

Andromedagalaxen, vår närmaste galax ligger 2,5 miljoner ljusår bort.


Några stjärnor (solar) vi kan se på natthimlen.