Totalt förlorad i Paddingtons marmeladsmörgås
Kommenterade en blogg angående högläsning för barn och kom att tänka på egna favoriter.
Astrid Lindgrens böcker, Maria Gripes, härliga Nalle Puhs äventyr ... många bra böcker finns det.
Min dotter gillade speciellt en bok om en häxa, den fick jag läsa säkert hundra gånger. Det var noga med hur en björn lät , ja häxan och andra i berättelsen fick olika röster, ställde onekligen lite krav på mig som uppläsare (gick inte att slöläsa där inte).
Hur alla Paddingtons äventyr började...
En av mina egna favoriter var Paddington. Härliga historier om en björn som hittades av en familj på tågstationen Paddington, därav namnet. Den var en så pass stor favorit att jag vid ett Londonbesök såg till att köpa hela serien, på engelska (lite av samlande).
Vet inte varför, men flera bra barnboksförfattare är svenska. Vi kan vara riktigt stolta, för många har vi och flera av dem har översatts till många språk.
När du reser utomlands nästa gång, ta och besök en lokal bokhandel,
säkert kan du hitta någon svensk författare om du letar bland hyllorna.
Barn och ungdomsböcker beledsagas ofta av illustrationer. Är det en bok för yngre, ja då är ju bilder ett måste. Ta bara alla Astrid Lindgrens böcker, utan illustrationerna vore de betydligt tråkigare. Bilderna är viktiga och ofta integrerade med texten. Flera svenska illustratörer är mästerliga på att öka läsupplevelsen genom sina fina bilder.
illustratören Mati Lepp med sin gulliga stil som nog inte bara barn gillar
När mina barn var små tillhörde högläsningen och kollandet på bilderna trevliga stunder.
De föräldrar som missar denna närhet och dessa gemensamma upplevelser, har verkligen missat något viktigt och undanhållit sina barn en byggkloss i deras utveckling.
För mig var "Småbarnskvarten" en viktig stund framför radion. Där hörde jag "Kalle Stropp och Grodan Boll" med Thomas Funck som förställde rösten till de olika hjältarna (Plåtniklas var min favorit). En annan favorit var Allan Edwall som så mästerligt läste Nalle Puh och så förstås Nicke Lilltroll (Ragnar Falck gjorde rösterna) "Mossan, mossan på er alla männisobarn" var hans hälsningsfras.
Denna berättarstund var också inkörsport till böcker, Krakel Spektakel hörde jag i "kvarten" och ville sedan ha böcker med hans berättelser och ramsor.Det var som en andaktstund, radions småbarnskvart. Jag var dagbarn hos min farmor i flera år och hon uppskattade säkert stunden jag satt i skräddarställning på en kudde nedanför den stora radioapparaten och försvann in i berättelserna.
Jag minns också våra sagostunder, speciellt de med "Häxan Tipp". Hur viktigt det var att jag skulle få härma björnen och brumma...
Tack för de stunderna!
Kram
(Önskar att jag kunde rita min "kramgubbe" men du får visualisera den själv...)
Thomas Funck är ett av Sveriges genier. Hans låtar är ju skruvade poplåtar. En föregångare till DEVO :-)
