Erik "Semlan" Klings blandade intryck

Slas har gett mig många sköna lässtunder.
Jag börjer mitt huvud och skickar dig en tanke där du sitter på ett moln uppe i himlen,
med ritstiftet redan arbetar fram ett porträtt av någon annan ängel.
Kollade snabbt i en bokhylla och hittade dessa fyra pocketböcker...

 
Ungstekt gädda har många fina illustrationer


Slas var verkligen duktig på att med få streck fånga så mycket!

En äldre bok från Slas penna gav mig en kick och fick mig att börja teckna i mina dagböcker.
Han har skrivit flera reseskildringar där han även fångat miljöerna med ritstiftet.

För rätt många år sedan, tidigt 80-tal, sprang jag runt Nytorget och delade ut post under en tid.
I Katarina gamla skola var det fullt med konstnärer som hade sina ateljéer. En gammal skola
är säkert rätt bra, med stora fönster och högt till tak.
På själva Nytorget (som mer är en liten park än ett torg) fanns det alltid några skrikande barn i
lekparker med bevakande mammor på parkbänkarna i närheten och så satt några skrålande A-lagare
på några andra bänkar, lite avsides från de lekande barnen.
Där såg jag Slas stå och snacka med ett par fullgubbar.
Han hade en lokal i den gamla skolan och där delade jag som "trappsnigel" ut post. Många av
konstnärerna fick mycket post och postinläggen i dörrarna var ibland små eller saknades helt.
Så det blev till att ringa på och räcka över posten.
På så sätt "träffade" jag Slas flera gånger.
Han hade alltid några ord på vägen, frågade kring vädret, undrade om det kom mycket post just den här
perioden, ja blandat småprat. En gång när jag hade en riktigt stor bunt brev just till Slas och ringde på.
(Många av breven var stora och otympliga, egentligen skulle de enligt regelboken aviserats och hämtats
ut från postkontoret av adressaten själv. Postkontoret som på den tiden fanns i ena hörnet av Nytorget,
var paket lämnas ut idag vet jag inte) 
Slas blev glad över att få bunten direkt i famnen och det märktes att något brev gjorde honom extra glad
(får jag gissa så var det säkert honorar för något utfört illustrationsuppdrag eller kanske förskott på en
kommande bok. Utbetalningsavier på lite större belopp lades ofta in i fönsterkuvert på den här tiden.
Dessa kuvert var enkla att känna igen för oss som jobbade på Posten.)
Han frågade om jag hade tid och bjöd in mig på ett glas. Det var en varm sommardag, så jag tackade ja.
Den gången blev det lite mer prat än vanligt och jag tror att han faktiskt frågade en del kring brevbärarjobbet.
Sedan kunde han heja till lite i förbifarten om vi sågs kring torget en tid efter detta lite längre möte.
Jag visste om hans författarskap och hade redan läst "Vem älskar Yngve Frej" och ett par andra av Slas
mer kända böcker.
Jag träffade honom senare i samband med Henrietta-filmen, på en pressvisning med skådisar, regissör
och manusförfattaren Slas och naturligtvis kände han inte igen mig (det här var några år senare). Jag hade
ingen postuniform på mig... min roll var en annan som frilansjournalist.