Erik "Semlan" Klings blandade intryck

Jag tillhör den skara optimister som börjar lösa ett korsord med kulspetspenna. Ibland kan det vara knäckande att efter en stund inse att de ord jag först fyllde i var fel, men det spelar ingen roll för mig och korsordet blir kluddigt och svårare att lösa med en massa rättelser.
Grundtanken i sann optimistisk anda var att detta ska jag lösa.
Uppfinnaren Edison lär ha sagt
"Jag har inte misslyckats. Jag har hittat 10 000 sätt som inte fungerar."
Så sant, så är samvaron med sin käresta.
Kan vara snårigt, kan bli fel ibland, onödigt krångligt och bråkigt mellan varven.
Men väl värt att slåss för och kämpa för, att bevara.
För många år sedan skrev Mauro Scocco en helt underbar låt, som han sjöng tillsammans med Frida (från ABBA) om att kämpa och slita i ett förhållande. Den närhet som kommer från detta "slit" är underbar.

"Det finns saker som är så allvarliga att man måste skratta åt dem" har Niels Bohr sagt och jag håller med honom.
På samma sätt tycker jag att det ofta är när ett "äktenskapligt bråk" har fått patina, det har krympt, förintat sig självt.
Leta orsaken till något bråk och ofta är det något futtigt.
Då kan ett skratt vara förlösande, ett äktenskapligt gemensamt skratt!
För samlivet mår bra om skrattet finns nära.
Många undersökningar redovisar att humor är bland det viktigaste som den ena partnern ofta söker hos den andre. Tror det är sant.
Visst sanna tråkmånsar finns och behövs säkert, precis som fästingar finns på vår jord
Jag är verkligen glad att vårt land har en massa fina komiker, människor som Henrik Schyffert, Tony Cronstam (som ritar Elvis i Metro), Göran Hägglund (jag måste skratta...åt uttalanden från den mannen...) och hela Skatan-gänget.
Fler komiker finns, många bra men själv har jag också några jag inte förstår, ser inget roligt i vad de säger.
Inkrökt, femfemma?
Kanske, kanske inte. "Alla kan ju inte älska alla här i världen."
En fin visa som Jeja Sundström sjungit (säkert många fler), men åter till svenska komiker.
Synd att de mest får ta plats i fåniga "panel-program" på olika tv-kanaler,
som "Parlamentet" eller runt Babbens "heta stolen".
"Släng dig i Brunnen" var en betydligt bättre form, där gavs plats åt komikernas betraktelser, deras olika stil fick utrymme att blomma ut mer.
Försök fånga in äldre humor, en del finns på skivor. Ibland kan jag bli mäkta imponerad över den raka stil som en del monologer hade då, på 60-talet in i 70-talet.

Lars Ekborg har sin "Bunta ihop dom", Roffe Bengtsson var både bakfull (mer oskyldigt allmänt Svenssonliv) och arg på de som inte kunde tala bra svenska.
Dessa humornummer skulle idag väcka folkstormar, om de nu framfördes för första gången. Det är på gott och ont. Men det fanns en charm i yvigheten, för jag tror att då var det mesta oskyldigt. Ingen tänkte sluga tankar, med någon dold agenda. Idag vore det inte lika säkert...

Ofta skämtar folk inom sin egen grupptillhörighet, som att de bästa judeskämten kommer från judar eller att bögar kan dra fräcka böghistorier. Det kan också gälla för en skojig reklamfilm inför nattens fotbollsfinal i USA, där ett par killar har svårt att hitta den kompis de ska besöka...

Kolla gärna själva "Bob's House - Pepsi's new Super Bowl Ad" på YouTube,
en liten pärla på sitt sätt. Min dotter kom med tipset...
Ska göra ett försök att titta lite på finalen inatt,
TV 6 visar den fighten mellan New England Patriots och New York Giants.
På tisdag är det dags för nästa fight i USA, då presidentkandidaterna lär väljas.
En viktigare fight än Super Bowl, men säkert bryr sig fler amerikaner om fotbollen än politiken.
Hoppas jag tror fel. Tisdagsvalet kan på lite längre sikt påverka lilla Sverige, det gör inte fotbollen (det vet jag).
"Det är en världslig sak" som Karlsson säger.