Sagoboken nummer ett Bibeln
En vacker dag ska jag slå världen med häpnad!
Känns bra att få sagt, det kanske inte slår in så där fullt över hela världen,
men min tro på denna vackra dag i framtiden lever vidare.
Tron på en Gud dyker upp hos många, i stunder av kris.
Den moderna samhällsmedborgaren säger ofta att de inte tror, för att sedan i samma mening ändra sig lite och svävande säga att de tror, lite, på något...
Visst finns det människor med en stark tro och övertygelse på att Gud finns som står upp för sin tro.
Det finns också de som tror starkt på att kvinnor inte kan bli präster.
Andra läser Bibeln som vore det en faktabok från pärm till pärm.
Det är bara att köra ett varv med "viskleken" så bör de flesta förstå att vår sagobok nummer ett är Bibeln.
Det är en fantastisk bok Bibeln, med denna brokiga skara av författare som ofta nedtecknat vad de själva hört, inte upplevt i första hand.
Kan i sammanhanget inte uttala mig på samma sätt kring andra religioners "standardverk" men är övertygad om att sanningshalten i de flesta religionsböcker varierar, det är så att säga inskrivet i begreppet tro.
Men vad spelar det för roll?
Att tro någonting är inte samma sak som att veta något.
Tack för en härlig, öppen diskussion igår mina barn.
Vi åt hemmalagade "chicken nuggets" och smarriga lökringar egenfritterade de med (tala om oljig spis efteråt...) och till detta pommes frittes varma från ugnen. Redan medan vi satt där och åt, besticken kom aldrig till användning, började vi småprata kring smått och stort.
Det blev en trevlig pratstund vid middagsbordet.
Det var då, jag minns inte hur, som det dök upp, tron.
Där satt vi och i något läge hoppade jag ut ur mig själv, for upp i taket och såg ner på oss. Vad jag såg kändes bra. Två barn som mer eller mindre är utflugna och som har sunda åsikter, ifrågasätter och kan ge både glädje och problem och mycket kärlek.
Jag kände tilltro inför framtiden.

Linnéa framför sin åsikt till brorsan Andreas.
Åsikter behöver vädras, annars blir de gärna unkna. Egna åsikter behöver värderas mot andras, ofta uppstår nya vinklingar, åsikten utvecklas.
(Minns här tes och antites...)
Samtal med helt öppna dörrar är härliga!
Det är som en skön, varm och solig sommardag, öppen för oanade äventyr och upplevelser!
Med en ny snösläng, som redan börjat slaska (dagen efter) har jag på allvar börjat längta till våren och ljuset.

ännu bara små snömängder, för lite för pulkaåkning?
Känns bra att få sagt, det kanske inte slår in så där fullt över hela världen,
men min tro på denna vackra dag i framtiden lever vidare.
Tron på en Gud dyker upp hos många, i stunder av kris.
Den moderna samhällsmedborgaren säger ofta att de inte tror, för att sedan i samma mening ändra sig lite och svävande säga att de tror, lite, på något...
Visst finns det människor med en stark tro och övertygelse på att Gud finns som står upp för sin tro.
Det finns också de som tror starkt på att kvinnor inte kan bli präster.
Andra läser Bibeln som vore det en faktabok från pärm till pärm.
Det är bara att köra ett varv med "viskleken" så bör de flesta förstå att vår sagobok nummer ett är Bibeln.
Det är en fantastisk bok Bibeln, med denna brokiga skara av författare som ofta nedtecknat vad de själva hört, inte upplevt i första hand.
Kan i sammanhanget inte uttala mig på samma sätt kring andra religioners "standardverk" men är övertygad om att sanningshalten i de flesta religionsböcker varierar, det är så att säga inskrivet i begreppet tro.
Men vad spelar det för roll?
Att tro någonting är inte samma sak som att veta något.
Tack för en härlig, öppen diskussion igår mina barn.
Vi åt hemmalagade "chicken nuggets" och smarriga lökringar egenfritterade de med (tala om oljig spis efteråt...) och till detta pommes frittes varma från ugnen. Redan medan vi satt där och åt, besticken kom aldrig till användning, började vi småprata kring smått och stort.
Det blev en trevlig pratstund vid middagsbordet.
Det var då, jag minns inte hur, som det dök upp, tron.
Där satt vi och i något läge hoppade jag ut ur mig själv, for upp i taket och såg ner på oss. Vad jag såg kändes bra. Två barn som mer eller mindre är utflugna och som har sunda åsikter, ifrågasätter och kan ge både glädje och problem och mycket kärlek.
Jag kände tilltro inför framtiden.

Linnéa framför sin åsikt till brorsan Andreas.
Åsikter behöver vädras, annars blir de gärna unkna. Egna åsikter behöver värderas mot andras, ofta uppstår nya vinklingar, åsikten utvecklas.
(Minns här tes och antites...)
Samtal med helt öppna dörrar är härliga!
Det är som en skön, varm och solig sommardag, öppen för oanade äventyr och upplevelser!
Med en ny snösläng, som redan börjat slaska (dagen efter) har jag på allvar börjat längta till våren och ljuset.
ännu bara små snömängder, för lite för pulkaåkning?
Kommentarer
Postat av: Bosse67
Fin text, Erik.
:-)
Postat av: Linnéa
Kul att du reglekterade över vår diskussion på det sättet
=)
Trackback
