Erik "Semlan" Klings blandade intryck

Demonstrationerna och kravallerna fortsätter i Danmark.

Även denna natt fick brandkårerna jobba hårt i både Köpenhamn och Århus.

Pressfrihet är en sak, men jag undrar över varför den danska pressen valde att ta till satirteckningarna av Muhammed igen, onödigt och dumt.

Bilar sätts i brand, en skola utanför Århus brann ner.   

Husbränder har alltid gett mig kalla kårar längs ryggraden.

Själv boende i ett hyreshus kan jag och min familj se till att blåsa ut levande ljus när vi lämnar rummet och på andra sätt försöka undvika att vi startar någon brand. Men vi vet inget om hur noga eller slarviga grannarna är.

Kommer också att tänka på det sorgliga sätt som Monica Zetterlund dog.

Fick via grannar i huset bredvid på gården en viss insikt i vad en lägenhetsbrand innebär, med ett långt saneringsarbete efteråt.

Var hemma och upptäckte när jag tittade ut genom köksfönstret hur det kom rök från grannarnas lägenhet. Ringde brandkåren, som redan fått larmet (från någon annan granne) och var på väg. Kunde via vår dotter (som var i skolan och som känner familjens dotter) få kontakt med familjen. Så att de kunde ta sig hem på en gång och inte mötas av förstörelsen först efter arbetsdagens slut.

Vet inte hur brandkåren gör när ingen är hemma när det brinner?

Då ska nämnas att branden upptäcktes fort och att det bara var ett rum (där elden startade) som totalförstördes, men sot och rök spred sig överallt i lägenheten och svepte in allt i ett svart sottäcke. Värmen från eldsvådan och vattnet brandkåren använde för släckningen ihop med sotet från eldhärden, ja det var ingen vacker syn.

Jag led med familjen, som under flera månader fick bo i tillfällig ersättningsbostad i väntan på att saneringen skulle bli klar. Vad jag förstod täcktes det mesta av hemförsäkringen, men förstörda minnen, som familjefoton och släktklenoder kan ingen försäkring i världen ersätta. 

Detta var som nämnts en liten brand i en lägenhet.

Den fasa som människorna förr i tiden måste ha känt vid minsta eldsvåda i ett hus är lätt att förstå. Risken för att bränder skulle sprida sig från hus till hus i städerna måste ha varit överhängande. Brandförsvaret var ofta dåligt. Bellman beskriver en eldsvåda i 1700-talets Stockholm i en av sina epistlar, n:r 34, "Till Movitz, när elden var lös i hans kvarter uti Kolmätargränden". Ta en promenad i Gamla stans gränder och det går lätt att tänka sig in i vad en husbrand kunde få för konsekvenser förr i tiden. Ja även idag är bränder ett hot mot våra städer, även om brandkåren har bättre resurser nu än vad fallet var i både Karlstad och Sundsvall.

Bellmans epistel om branden på Kolmätargränd, som Fred Åkerström gjort en mycket bra version av, är väl värd en lyssning.

Kameran krävde lång exponeringstid, notera de suddiga personerna på kortet!

Sundsvall drabbades av en stor eldsvåda 1888 och via länken går det att lyssna på ett radioprogram från 1938,
50 år efter stadsbranden, där ögonvittnen berättar.

http://www.sr.se/cgi-bin/mall/artikel.asp?programID=1602&Artikel=482253

Njaa, berättar är kanske fel uttryck, det verkar som de läser innantill från egenskrivna manus.
Men programmet ger en bra beskrivning av eldsvådan som förstörde i princip hela Sundsvall.
(Lite krypande olustkänslor smyger sig på när jag inser att detta radioprogram gjordes kort innan i princip hela Europa stod i lågor.)

En del tror att en gnista från en ångbåt startade stadsbranden i Sundsvall.

Den stora branden i Sundsvall finns med i grundskolans historieböcker och är allmänt känd,

ungefär som Eldkvarn i Stockholm, där Stadshuset står idag.

Karlstad ungefär som det såg ut mitten av 1800-talet

Men att hela Karlstad brann ner 2 juli 1865 och gjorde i princip stadens alla fyra tusen invånare hemlösa, var en nyhet för mig när min vän Bosse visade en fin bok kring ämnet när vi hälsade på över en kopp fika.

Vet inte varför branden i Karlstad blivit mer eller mindre bortglömd, omfattningen var i stort identisk. Kan det ha att göra med att kameran fortfarande var under utveckling och få kameror fanns i omlopp? Kameran var betydligt vanligare i slutet av 1800-talet, när Sundsvall brann, masstillverkning av kameror hade börjat och glasplåtarna var på väg ut, filmrullarna på väg in vilket gjorde kameran smidigare och lättare.

 
Två foton från Sundsvalls tältstad, såg ungefär likadant ut i Karlstad

Precis som tjugotalet år senare i Sundsvall fick en tillfällig tältstad resas i Karlstad för att ge alla utan hem någonstans att sova.

Tursamt nog skedde båda bränderna på sommaren, vilket säkert skonade en del liv (ingen behövde frysa ihjäl). Samtidigt som sommaren var extra varm år 1865 och värmen gjorde att alla trähusen i Karlstad var torra och brann lätt.

Karlstadsbranden vet man började i ett bageri på Skepparegatan, där sur ved hade torkats under natten i bageriets ugn och sedan när veden, fortfarande varm, lades på ett trägolv tog elden fart och stadsbranden var snart ett faktum. Det blåste rätt bra denna dag och stadens brandförsvar var snudd obefintligt. Under 18 timmar såg Karlstadsborna sin stad brinna ner!

Hela denna stadskarta blev i stort oanvändbar efter branden 

Många tog sig över ån för att stå på andra sidan och bara se på när elden förtärde allt.

Ett ögonvittne skrev att elden slocknade för att inget mer fanns kvar som kunde brinna.

några trähus i Karlstad som klarade sig från elden...

En dåtida katastrof av stora mått, precis som i fallet med branden i Sundsvall, men betydligt mer anonym i historieböckerna.